söndag, december 13, 2009

Tack för oss


Det här kommer att blir vårt sista blogginlägg. Nu lämnar vi vårt äventyr i Warszawa och flyttar hem igen. Det har varit fantastiska år och vi har verkligen trivts bra. Men allting har ett slut och nu ska det bli skönt att komma hem till Landvetter.

Luciatåget som kom till mig, mitt i lussekattsbaket, var en av många anledningar till det känns skönt att vara tillbaka i Landvetter. Cornelia sjöng inte, men väl hennes mor och far. Jag har ju min egen lilla Lucia i Melbourne men jag fick i alla fall prata med henne också.


Den sista helgen i Warszawa hade vi en favorit i repris. Vi bakade pepparkakor med våra vänner och deras barn. Sex barn från 5 månader till 6 år. Glögg och lite tilltugg blev det också, en riktig försmak på julen.


Sista fredagen kom flyttgubbarna, fem stycken som packade och bar. På sex timmar hade de tömt hela lägenheten. På lördagen flög jag till Göteborg och på måndagen kom flyttbilen. Nu var de inte lika många, två stycken, men den ena var bara chaufför. Han satt i lastbilshytten medan den andre bar, skruvade ihop möbler och packade upp. När det var något riktigt tungt masade han sig in i huset och hjälpte till.


Andra advent var det dags för en annan tradition, för femte gången firade vi advent med Mikael och Katerina. Första gången på Marstrand och sedan tre gånger i Warszawa, men nu åkte vi Budapest. Vi hade en jätteskön helg, och Nora från Svens jobb hade hjälpt till att ordna allting. Vi bodde på ett kanonfint hotell i Buda med utsikt över Donau och Pest. Vi hann med det mesta man ska göra i Budapest. Vi besökte den fantastiska saluhallen, där de hade allt från ungerskt paprikapulver och salami till gristrynen och rökt oxtunga. Vi badade i en stor utomhusbassäng som värmdes upp av de varma källor som finns i Budapest.


Den här helgen har jag fortsatt att göra i ordning i huset, det är mycket mer än man tror.

tisdag, december 01, 2009

Innan sista ordet är sagt



Tittar in i spegeln den 1 december och ser ansiktet av början till slutet på en medioker karriär. Det är dags för det näst sista blogginlägget innan Polen-kapitlet i vårt liv släcks för gott. Nästa ligger oskrivet och utan någon förutbestämd ramhandling, förutom att huvudpersonerna ligger fast.


Min sista bild (Eva kommer som huvudredaktör att formellt stänga i nästa inlägg) blir den första jag visade för personalen i Polen. Föga anade jag när bilden togs för 41 år sedan att jag skulle blogga från Polen.
I Landvetter har Eva tilbringat 3 dagar med att ta emot vårt bohag från Polen och fixa ordning. Lite finns det nog kvar för mig att göra när jag återvänder till Sverige Tisdagen den 15 december kl 15.10. Nästa kapitel kan börja!