Alltid ett steg efter (eller två)

Jag beundrar verkligen dem som uppdaterar sin blogg dagligen. Jag började ambitiöst med veckovis och nu är det sporadiskt. Jag hoppas ändå att vi har några trogna läsare. Vi har sett i vår statistik att vi har några besökare från Australien. Vi antar att det är Ida, som lever livets glada dagar med Janni. Jag pratade just med henne i telefon, och nu ska de snart åka vidare från Sydney till Byron Bay. Sen flyger de hem från Cairns och ska landa i Göteborg den 5 maj. Ska bli spännande att se hur tränad hon är inför Göteborgsvarvet.



Andra helgen i mars hade vi besök av Gustaf och hans kompis Petter. De kom redan på torsdagskvällen och åkte på måndagen så det blev tre hela dagar i Warszawa. På fredagen åkte Sven och grabbarna för att köpa till biljetter till en fotbollsmatch med Legia Warszawa. Det är inte det enklaste ska ni veta. Det behövs både pass, tålamod och en viss kunskap i polska. Efter en del om och men, med avsaknad av växelpengar i biljettkassan så fick de i alla fall sina biljetter. Sven släppte av killarna på Galeria Mokotow och jag hämtade dem där för att skjutsa Gustaf till tandläkaren. Han har inte varit hos tandläkaren på fyra år, så mamma och pappa tyckte det var dags. Petter tog tunnelbanan in till centrum, medan Gustaf och jag gick till Periodent under vissa protester. "Jag har ju aldrig haft några hål i tänderna så jag behöver inte gå till tandläkaren". Efter fem minuter kom de ut från undersökningsrummet, och tandläkaren sa "Det här är väldigt ovanligt, inga fyllningar, inga hål och ingen tandsten. Så vi behöver inte göra något". Vi slapp betala och Gustaf visade upp sin bästa "vad var det jag sa min".
På kvällen anslöt vi med Gustaf och Petter inne i stan för att äta på en klassisk restaurang från kommunisttiden. Gott och trevligt. Vi beställde in en stor öl, med betoning på stor!! Fem liter med kran, men å andra sidan räckte det med en öl på fyra personer.

Lördagen ägnade vi åt den sedvanliga promenaden i Gamla Stan, och sedan åkte vi till Warsaw uprising musem. Jag tror att jag har beskrivit det i något tidigare inlägg men här är länken på nytt. Kvällen tillbringade vi hemma, med en middag och TV-tittande.

På söndagen åkte jag till Stockholm, och Sven och grabbarna gick på sin fotbollsmatch. Det var ganska kallt men Legia Warszawa vann och resultat i rätt riktning brukar ju värma.

New York - del 2

På fredagen vakande vi till duggregn och snålblåst. Gustaf ville sova lite längre så jag tog med mig datorn och gick till Starbucks. En kopp kaffe och lite surfande. Det dröjde inte så länge innan Gustaf dök upp. Efter att ha ätit frukost promenerade vi upp till Times Square. Kollade lite i affärer, bland annat en som sålde Yankees souvenirer. För er som inte är så bevandrade i sportvärlden, så är Yankees ett baseball-lag.

Efter lunchen återvände vi till vårt hotell för att vänta på Diane och Paul. Jag har känt Diane sen hon bodde hos oss i Sandviken sommaren 1971 innan jag skulle åka till USA som utbytesstudent. Diane och Paul bor i Binghamton, ca 3 timmars bilresa norr om New York. De hade koll på att jag precis fyllt år och hade med en present till mig. Vi bestämde oss för att gå på museum, och valde ett som Diane och Paul inte heller varit på, museum för staden New York City. De intressantaste utställningarna var svartvita foton från Bronx och en modeutställning. Vi stannade inte så länge utan tog en taxi till Greenwich Village där vi skulle möta upp med Dianes son, Dan. Vi försökte ta en promenad men det var en sån snålblåst att vi gick in på en restaurang i stället och tog varsin öl och lite tilltugg. På kvällen gick vi på ett ställe som hette Joes Pub som hade livemusik och mat. Det var en mysig klubb och artisten för kvällen hette Fionn O Lochlainn, och som namnet antyder var han från Irland. Han var fantastiskt duktig på gitarr och vissa låtar var bra, men kanske inte riktigt min musik. Det var i alla fall en jättetrevlig kväll.

Diane och Paul oss utanför vårt hotell på lördagen för en tur till Brooklyn. Dan bor i där och vi skulle träffa honom och hans flickvän Nora. Vi började med en brunch på en vegetarisk restaurang. Paul är också vegetarian så det passade ju bra. Idag var vädret betydligt bättre, solsken. Efter brunchen tog vi en långpromenad i Brooklyn, och det kändes nästan som om våren var på väg. Promenaden avslutades i Dans favoritpub, där han hade ett "frequent drinker card", så det blev nog lite rabatt på ölen. Diane och Paul skjutsade oss tillbaka och vi skildes åt för den här gången.

På kvällen skulle Gustaf och jag på stand up komedi. Det var en klubb där Jerry Seinfeld brukade uppträda i början av sin karriär. Fyra stå-uppare var det och vi hade bra platser. Precis framför scenen satt det en ung svensk kille som blev ganska utsatt av dem alla fyra. Han var tacksam att skoja med utan att de var elaka. Biljetterna var hyfsat billiga men det visade sig vara en liten hake, man var tvungen att beställa två drinkar per man. Ja ja, det var en jättekul kväll och de tog inte hutlöst betalt.

Söndagen blev en dag med lite resfeber även om vårt plan inte skulle lyfta förrän åtta på kvällen. Det blev en del kompletterande shopping, Gustaf hade fått några beställningar av sina kompisar. Vi bestämde oss för att åka med hotellets taxiservice till flygplasten. Vi skulle bli upphämtade strax efter fem och det var gott om tid enligt portiern. Nåja, gott om tid, det var inte så långt från att vi missade planet. Först kom nämligen bilen en kvart för sent, sedan skulle han hämta vid ett hotell till och då körde han till fel hotell, ytterligare en kvart gick. När vi kunde pusta ut och konstatera att vi var på väg, så säger chauffören "och alla ska till La Guardia". Nej, nej vi ska flyga från John F Kennedy. Då blev han lite orolig och gasade på rejält, det blev det två olika terminaler på den första flygplasen innan det bar av till JFK. Det var skönt att ha Gustaf med, för han tog det lugnt, "Mamma, om du tar väskorna så springer jag in och köar till incheckningen". När jag kom in i terminalen med våra väskor kommer Gustaf gående i sakta mak, "det är lugnt, inga köer till Icelandair".

Farväl New York, hoppas vi ses snart igen!

New York - del 1

Måndagen den 16 februari bar det av. Vi skulle flyga med Icelandic Air så det blev en mellanlandning i Reykjavik. Visserligen bara på flygplatsen, Keflavik, men kanske man kan säga att vi varit på Island. Vi hann i alla fall med en fika, notan gick på 2600 kr men som tur var det isländska kronor. Vi landade på JFK klockan 18 och innan dess hade vi sett isbergen på Grönland i det klara vädret. Vi tog en taxi till hotellet Amsterdam Court. Rummet var ganska litet, men det viktiga var läget, korsningen Broadway och 50:e gatan.

På tisdagen vaknade vi och det var min födelsedag. Ett stort grattis från Gustaf och under dagen ramlade sms in. Per och Pappa ringde och de blev rätt förvånade när jag berättade att jag promenerade på 7th Avenue.

Det var fint väder och vi började dagen med en promenad till Central Park. Gustaf ville se Strawberry Fields som är minnesmärket över John Lennon. Hans bostad, Dakota building, ligger precis vid Central Park. Sedan promenerade vi vidare till Rockefeller Center. Vi tog en tur upp till Top of the Rock och utsikten var fantastisk. Lika bra som Empire State buidling men inga köer.

Vi åt födelsedagslunch på Bubba Gump. Man har alltså gjort en restaurang som bygger på filmen Forrest Gump. Mycket räkor, och stora portioner. Sedan var vi tvungna att vila upp oss på hotellet. Kvällen var bokad på Madison Square Garden. Vi skulle se basket, New York Knicks mot San Antonio Spurs. Knicks hade inte vunnit på åtta matcher, och när matchen var slut var det oavgjort!! Inte så vanlig i basket, och efter förlängning vann Knicks.

Onsdag var vädret inte så bra, regnet hängde i luften. Tunnelbanan till Ground Zero, för att handla på en outlet som finns där. Gustaf fyndade en massa, medan jag bara väntade och väntade. Helt ombytta roller, han shoppar och hon väntar. Lunch på en typisk amerikansk diner, som man har sett i alla filmer. Ni vet där man sitter i små bås och äter stora portioner. Vi trotsade vädret och tog lång promenad genom China Town och Little Italy. Där stannade vi för att dricka kaffe på Gimme coffee. Gustaf hade fått veta att de har det bästa kaffet på hela Manhattan. Ett pyttelitet ställe, inga stolar och en barista som var supernoggrann. Efter varje kaffe han gjorde satte han in mjölken i kylen för att plocka ut den en minut senare. Och så höll han på. När det inte var så många kunder så pratade han och Gustaf kaffe - baristor emellan.

På kvällen gick vi på bio, Notorious , en film som Gustaf ville se och den går inte upp på biograferna i Sverige. Den handlar om en hip-hopare och tjejen i receptionen på hotellet blev mäkta förvånad när vi sa att vi ville se just den filmen. Are you sure??? Kanske inte så mycket när det gällde Gustaf, utan snarare mig.

Torsdag, blev det en tur till Harlem. Vädret var bra igen så vi promenerade vidare mot Columbia University i Upper West. Här åt vi på Toms Restaurant, som finns med i Gustafs favoritserie, Seinfeld. Det är skylten utanför som är Monks i serien. På väggarna hade de några få bilder från Seinfeld, men det roliga var att de hade en artikel på svenska inramad. Rubriken löd "Toms diner är mer känd i Sverige än i USA", och så är det kanske. På kvällen åkte vi Soho för att äta på en vegetarisk restaurang som vi hade blivit rekommenderad - Angelicas kitchen . De hade bara veganmat, så vi misstänkte att de inte serverade öl eller vin. Vi hittade en mysig pub i närheten, där Gustaf upptäckte att amerikansk öl inte bara är Budweiser. Som vanligt började Gustaf snacka med bartendern. Han var jättetrevlig och blev intresserad av Gustafs snus. Han hade fått en snus av svensk kille tidigare så han visste vad det var. Som den gentleman han är bjöd Gustaf på snus, och killen blev jättenöjd eftersom han precis slutat röka. På kvällen tog vi tunnelbanan hem igen.

To be continued...

Sladden är återfunnen...

...så här kommer några bilder till förra blogginlägget. Först mina två killar som är mer intresserade av att se Liverpool spela på TVn än vad de är av kvinnan bakom kameran.

Sedan en bild på mina älskade föräldrar, de ser så glada och pigga ut.

I morgon kommer troligtvis NYC del 1.