..låter nästan som en filmtitel. Men fredagen den 19 september var det faktiskt stor galamiddag för att fira att SWEA har haft en lokalförening i Warszawa i 10 år. Vi var på anrika hotell Bristol och det var närmare 40 personer som ville fira med en fyrarättersmiddag. Gunnar som är hotellchef kommer från Sverige så det var ganska naturligt att vi var på Bristol. På bilden sitter Sven mellan våra vänner Filippa och Camilla och ser ut att ha det ganska bra. Jag fick sitta bredvid Sten en som var ny i Warszawa, och det visade sig att han jobbade på ett läkemedelsföretag så det var inga problem att konversera. Vi stannade inte så länge eftersom vi skulle flyga till Stockholm redan klockan åtta nästa morgon.
Sven och jag kom till Stockholm på förmiddagen och checkade in på Scandic på Brommaplan. Vi fick "mitt" rum som jag redan har bott i tio nätter. Klockan två var det kaffe, tårta och presentutdelning hos Gustaf. Då hade David och Elin också kommit med bil. Ida hade varit hos Gustaf sedan i torsdags, och hunnit med både shopping och bio. Som ni ser på tårtan har vi lyckats klämma in Elin i september också. Elin fyller efter Gustaf men tre dagar innan David och Sven.
På kvällen åt vi middag på Little Persia, en persisk restaurang som Gustaf hade rekommenderat. Där tog vi också den obligatoriska bilden på födelsedagsbarnen. Om ni undrar vad Gustaf har för dekoration i pannan, så fick han åka till akuten och sy i kvällen innan. Han stod vid spisen och kokade ägg, när Ida helt plötsligt hörde en duns och att Gustaf ropade. Ida hittade honom på golvet med blod i ansiktet. Troligtvis hade han svimmat och slagit i huvudet i skåpskanten. Sex stygn och fredagskvällen på akuten i stället för framför TVn.
På söndagen åkte Ida och jag in till stan och gick i affärer. Sven och Gustaf såg IFK vinna svenska cupen över Kalmar på TV. David och Elin åkte tillbaka till Göteborg ganska tidigt. David var tvungen att ladda inför en tjänsteresa till Denver, USA.
Våra läsare är lite dåliga på att kommentera vår blogg, men det kan ju bero på att vi inte har några läsare.
4 kommentarer:
Visst har bloggen läsare. Gustaf har kanske lika lågt blodtryck som sin namne. Det var toppen att ha med sig pappa i affärer, när man var tonåring. Han kunde inte stå upp så länge, utan betalade glatt för att komma hem. Inga synpunkter på priser.
Ha de bra Annika
Visst läser vi bloggen.
Ser med spänning fram emot ett reportage från Warsawa Marathon från en som var med.
Hallå Sven och grattis i efterskott! Med visst besvär och hjälp via 'Stayfriends.se' och, osannolikt nog, Stadsarkivet i Trollhättan har jag nu kommit såpass långt att jag kunnat skicka en hälsning. Gott så, är annars nåbar via dselstam@gmail.com skulle andan
s m s falla på!
Alt godt
Dag Selstam
Lund
Skicka en kommentar