Regn och sol

Torsdagen den 22 maj var det helgdag i Polen, Corpus Christi. På så sätt fick vi en långhelg och då åkte vi till en känd nationalpark som heter Bialowieza. Bialowieza är den största urskogen i Europa och den är orörd sedan 600 år. Hälften av skogen ligger i Polen och den andra halvan i Vitryssland. I Bialowiza finns ca 900 bison so lever vilt i skogen (eller visent, som den europeiska varianten heter). I början på 1900-talet sköts den sista vilda bisonen. Polackerna lyckades identifiera 12 djur i olika djurparker, och från dessa 12 djur har man lyckats avla fram en vild frisk stam av bison.

När vi kom fram till Bialowieza på torsdagen så hängde regent i luften men det var i alla fall uppehållsväder. Vi tog en tur på 1,5 timme med ett tuff-tuff tåg för att se en del av naturen. Som vanligt såg vi storkar, men det känns inte som något märkvärdigt längre. Vi bodde på ett mysigt hotell och vi fick en jättegod buffé på kvällen. Innan maten var vi ju tvungna att dricka en Szarlotka, som görs på bisonvodkan Zubrowka och äpplejuice (bison heter zubr).

På fredag morgon hade vi bokat en engelsktalande guide som skulle visa oss runt. Nu hade det verkligen börjat regna, men som tur var hade vi regnställ och gummistövlar med oss. Guiden, Miloslaw, tog oss först till ett hägn där de hade bison. Där fanns också zubron, som är en korsning mellan bison och vanlig ko. En zubron är t.o.m. större än en bison. Efter att försäkrat oss om att få se djuren så åkte vi till museet Där hade man lagt ner mycket arbete på att visa olika naturtyper och dess innevånare. det var ett jättefint museum. Till sist den mest spännande delen, besöket i skogen. En del är nämligen helt avspärrad och bara ett begränsat antal personer per dag får gå in där och bara tillsammans med en guide. Här är allt helt orört, om ett träd blåser ner får det ligga kvar i massor med år tills det har multnat ner av sig själv. Skogen är ett eldorado för olika typer av hackspettar. Här kan de hitta både lämpliga bon och massor med insekter. Regnet fortsatte att strila hela tiden och när vi var tillbaka på hotellet på eftermiddagen var vi riktigt trötta. På lördagen körde vi tillbaka de 23 milen till Warszawa.

I fredags var vi mer i festprissar än skogsmullar. Vi hade nämligen bjudit in svenska, polska och internationella vänner till ett party. Nu hade sommaren kommit med kanonväder så vi kunde utnyttja balkonen också. Intresset var nämligen stort och vi var 35 personer i vår lägenhet. Som pricken över i kom Gustaf lagom till festen.

Vi hade beställt mat från restaurang Le Cedre men köpt dryckerna själva. Däremot hjälpte personalen från restaurangen till med serveringen så vi kunde koppla av helt och hållet. Det var trevligt att blanda Svens jobbarkompisar med våra vänner Sverige. Min franska vän Gwendoline och Jola en av mina jobbarkompisar kom också Gustaf pratade med Gwendoline på bästa skolfranskan, men engelska fungerade nog lite bättre. Sven och Annki hade klätt sig i kläder som verkligen matchade varandra. Alla tyckte att maten var fantastiskt god och ändå blev det så mycket över att vi hade kunnat äta libanesisk mat i en vecka. Det var ju bra att ingen behövde vara hungrig. Nästa morgon kunde vi beundra alla vackar blommor som vi fått, eller rättare sagt som jag fick. Sven fick drycker i stället, man kan undra varför.

Det var roligt att ha Gustaf här, även om han var tvungen att åka tillbaka redan på söndagen. Så är det när man arbetar som barista. Vi hann i alla fall med, tennis, promenad och ett parti TP. Vi kunde sitta på balkongen på lördagen och spela. Sven vann, och det var ju kul eftersom han inte är med och spelar så ofta. Gustaf och jag var inte långt efter, bara varsin plutt.

Den första juni blev det en del förändringar för mig med mitt jobb. Hittills har jag varit tjänstledig och jobbat som "timanställd". Det har ju gjort att jag har varit mycket flexibel och kunnat ta ledigt de dagar jag velat. Nu går jag tillbaka i tjänst och kommer att jobba fyra dagar i veckan på kontoret i Warszawa. Jag jobbar fortfarande för det svenska bolaget så jag kommer att vara i Sverige ca 5 dagar per månad. Det känns bra, och jag har fortfarande ledigt en dag i veckan. Det blir en bra mix mellan arbete och fritid.