Comeback kids har levererat

Äntligen var då den stora dagen snart inne. Fyra månaders träning skulle snart få sin användning.

Jag klev upp kvart över fyra på fredags-morgonen, för att ta ett plan till Göteborg kl 06.

Eva var redan i Stockholm. Jag landade vid 8-tiden i Göteborg och åt frukost och läste GP i väntan på att EUROPCAR skulle öppna.

Första anhalten därefter var att hämta starthandlingarna i Idas lägenhet. När jag öppnade dörren blev jag övertygad om att det varit inbrott! Efter en stund förstod jag att det snarare rörde sig om en ovanligt sedvanlig oordning. Starthandlingarna hittade jag efter en kvart, under en tallrik tomatsoppa (f.d.) och över en hög smutsiga underkläder.

Därefter åkte jag hem till Göran. Märta blev överraskad och glad och hon och jag installerade Görans nya skrivare medan Göran gjorde kaffe. Efter fikat drog vi till Skatås där en sista nedjoggning och invägning väntade. Göran hade levt på ris och utspätt vatten 2 veckor i Bhutan, så han tog otippat men välförtjänt hem denna prestigefyllda gren.

Efter duschen åkte vi till Slottskogsvallen för att hämta våra nummerlappar. Flera (3) gamla bekanta kom fram och pratade och poängterade att vi såg ut att vara i bra form. Efter en sådan start förstod vi att det skulle bli succé.

På kvällen åkte jag och hämtade Gustaf och Eva vid tåget, och vi avslutade med en familje Pasta-kväll på Pasta Plus, dit även David, Elin och Ida anslutit.

På lördagens frukost kunde jag inte bärga mig, utan åt fem prickig korv-smörgåsar. Eva och jag åkte ut till Mölnlycke och gick på café med Ida, Gustaf och Christian. Kl 12 skjutsade Eva mig till Göran. Uppladdningen kunde börja!

Även Åsa, Görans dotter skulle springa. Det var hennes debut, men vi delade storsint med av oss av vår gedigna erfarenhet. Vi skulle enkelt coacha henne genom loppet!

Vi åt en sista spagetti carbonara, och Viveca skjutsade in oss tre kl 13.30.

Vi byter alltid om hos en vän till Göran, Prof. Emer. Calle Bengtsson. Han bor 23 m från startområdet och tillsammans med Arvika brandkår och vårdcentralen i Habo är vi ett stående inslag i den Bengtssonska vardagen en Göteborgsvarvs-dag. Vi tillbringade en timma i den mörka källaren, som så många gånger förr. Kl 14.45 delade vi en specialimporterad liten flaska "speed attack" på tre och 14.58 var det dags att uppsöka startfållan. 15.15 small startskottet.

Själva loppet är inte så mycket att kommentera. Genomfört enligt plan. Största glädjen i år var att vi slog rekord i publikstöd efter banan. Viveca hade en station vid handelsbanken, Eva, Gustaf, Ida och Christian hejade friskt strax innan Götaplatsen, och efter att ha rundat Poseidon stod havsanemonerna Ingegärd och Annika och hurrade. Åsa, Göran och jag använde oss av individuella upplägg av sista milen, men Göran och jag sammanstrålade över en fisksoppa i Hjördis och Calles kök.

På kvällen hade vi bankett på Brasserie Lipp och ovationerna lyfte nästan taket när Göran och jag anlände en kvart sena. Ett bord bredvid oss blev så till sig att de beställde en 6-liters flaska Champagne.

Middagen avlöpte både stämningsfullt och uppsluppet. Det är så roligt att träffa David, Gustaf och Ida att man nästan blir lite schizofren när man försöker prata och lyssna med alla samtidigt.

Nu värker mina ben!

Annika, Anna, Fantomen och bal i Pultusk

Oj, vad mycket som har hänt sedan jag skrev sist. för två veckor sedan kom Annika och Anna och hälsade på. På fredagen, när Sven jobbade, åkte vi till Centrum Mody och letade efter en klänning som Annika skulle ha på Anna och Andreas bröllop och efter en balklänning till mig. Annika var lite svårstartad och det dröjde länge innan hon började prova något. När hon väl kom igång orkade vi inte så länge. Vi blev trötta och hungriga så vi åkte hem utan att det blev några affärer. På kvällen åkte vi alla fyra in till centrum och åt på Sense. Det börjar bli vårt favoritställe nu.

På lördagen blev det en tur för att titta på minnesmonumenten i gettot, för Annika hade inte sett dem. Sedan släppte Sven av oss på Zlote Tarasy och där shoppade vi lite. Kvällen ägnade vi åt hemlagad mat och Körslaget.

På söndagen gick vi "tjejer" och såg Fantomen på operan, eller rättare sagt "Opior w operze". Den var på polska men eftersom vi alla kunde handlingen var det inga problem att följa med. Musiken var underbar som vanligt, och scenerierna jättefina. Jag kommer nog att se den igen för den ska gå hela hösten också, och det inte lika dyrt som att gå på musikal i Sverige eller London.

Veckan efter var Sven i Sverige, en snabbvisit på kontoret i Mölndal och en tur till Stockholm för att hälsa på Gustaf. De gjorde i ordning Gustafs uteplats med utemöbler och blommor. Jag hade en lugn vecka, men hann med ett restaurangbesök med Gwendoline.

Den 2 maj kom David och Elin, och på eftermiddagen åkte vi till slottet Dom Polonii i Pultusk för att vara med på en välgörenhetsbal. Det var två av våra vänner som hade anordnat den, Linda som är svensk och Magda som är uppvuxen i Sverige med polska föräldrar. Under kvällen var det ett lotter till förmån för Nobody's children foundation. Vi hade verkligen turen med oss och vann på nästan alla våra lotter. Vi var 30 gäster och de flesta hade flugit hit från Sverige.

Till middagen fick vi helstekt spädgris som flamberades inne i matsalen. Kocken hällde säkert på en hel flaska vodka för det brann som bara den. Efter middagen var det kaffe med avec, karaoke och dans. Vi sov sedan över på slottet för Pultusk ligger 6 mil norr om Warszawa. På lördagen utforskade vi Pultusk innan bussen gick tillbaka. Bussen var betydligt bättre än den som vi åkte med dagen innan. Den riktiga bussen hade nämligen gått sönder så det blev en snabbinkallad ersättare. En gammal skranglig sak som inte hade bagageutrymme. Så vi satt som packade sillar med våra väskor inklämda i gångarna. Kvällen blev sedan en lung hemmakväll. Elin valde omsorgsfullt ut en film som hon ville se, men efter 10 minuter så sov hon så sött med huvudet i Davids knä.

På söndagen blev det Centrum Mody igen. Elin ville ha en finklänning eftersom de ska på tre bröllop i sommar. David tyckte det var lite onödigt att köpa tre olika men hon hittade en som nog kan användas vid alla tre tillfällena. David fick prova på Warszawa-trafiken med att köra min bil. På kvällen blev det Trivial Pursuit och Yatzy. Yatzy är inte min starka sida men i TP var jag oslagbar. Tidigt på måndag morgon (klockan 6) gick planet hem till Göteborg.