Annandagspromenad i parken

På annandagen var det bara Ida kvar och den dagen ägnade vi åt en promenad i parken, en fika i stan och att bara ta det lugnt. Den 28:e kom Christian och innan dess hann Ida och jag att shoppa och gå på spa. Det blev både ansiktsbehandling, pedikyr och manikyr.

När Christian kom bowlade vi, vi hann med en och en halv serie. Sven vann båda och jag kom inte sist någon gång!!!

Lördagen shoppade Ida och Christian hela dagen, både i Zlote Tarasy och Galeria Mokotow. Som kontrast var vi mer allvarliga igår. Vi gick först på Warsaw Uprising museum och sedan på judiska kyrkogården. Lite shopping blev det också, på Arkadia. Gustaf och en kompis till honom har åkt till Göteborg för att fira nyår.

Nu är jag ensam i lägenheten och väntar på att Sven ska komma från flygplatsen där han har varit för att hämta David och Elin. Huset är snart fullt igen.

Projekt "Comeback Kids"

Det har länge spekulerats i en comeback för den spektakulära löparduon ovan. Nu kan det meddelas-den 1 Januari startar de träningen inför Göteborgsvarvet 2008! - Det är inte tiden utan vägen(och möjligen vikten) som är resans mal, sade Herr Åman i samband med att planerna presenterades.

Stöd gärna projektet genom råd och uppmuntrande tillrop i kommentarsfältet nedan.

Victor och Filippas första Jul

Detta var vår första julafton utan egna barn som inte får gå på systemet. Vi hade dårför lånat in Victor och Filippa från grannarna, Magnus och Jenny. De stortrivdes efter en viss initial chock.

Julbordet var utmärkt och inget saknades. Ida var upprörd över att gräddfilen var utbytt mot turkisk youghurt, men vande sig snabbt.

Sedan tittade vi på Kalle Anka. Det är en liten tradition vi har i vår familj. Alla var vakna i år.

När Hedlunds gått hem delade vi ut julklappar. Alla blev nöjda och sedan spelade Gustaf, Ida och Eva TP medan jag såg på en julkonsert. Ida vann.

Nu är det Juldagsmorgon och friden är total i huset........

Julaftons morgon

Kvällen före julafton avlöpte lugnt. Vi åt gröt och skinka och Gustaf och jag sneglade på Real Madrid-Barcelona. Tyvärr vann Real. Jag håller alltid på lag som Barcelona. IFK Göteborg, Barcelona, Liverpool, Feyenoord(Rotterdam), Esbjerg och Antwerpen. Alla har dom mycket gemensamt, samma läge i sitt land. Rikets andra eller tredje stad, gammal hamn-och industristad som tvingats genomgå stora strukturrationaliseringar och alltid prioriterats ned till förmån för Centralmakten i huvustaden. Bannade Andalusier-men Catalonia kommer igen!

Efter gröten, kl19, utbröt familjemästerskapen i TP. Det utvecklade sig till en marathonkamp. Kvart över 23 sträckte jag och Ida vapen av utmattning. Fem minuter senare skrålade det till från köket. Eva hade vunnit som vanligt! Nåja, Sandviken får också finnas.

Julaftonsmorgon började med brasa och slötitt på Musses julprogram. Sensmoralen var att den som sätter andra före sig själv kommer på tomtens lista och den som bara tänker på sig får inget. Barnen konstaterade att detta stämde, ehuru morgontomten kommit med ett paket till alla utom Pappa. Då gick jag ut med soporna.

Nu laddar vi för Åbo Julfrid!

Väntan är över-Karlssons proklamerar Julfrid

Nu är Gustaf här också. Gårdagskvällen (sent den 22:a) ägnade vi åt det traditionsenliga evenemanget "Året som gått - Digital bildsjåvv". Det är en uppföljare till den gamla hederliga " Året som var-Diabidlssjåvv". Att producera detta program innebär att utsätta sig för en värre kritikerstorm än vad Årets Julvärd i TV får utstå. Det är synpunkter på urval av bilder, vinklar, titt-tid per bild, antalet bilder samt slutligen den fråga som får evenemanget att avslutas i strid och gråt- varför var X med på 75 bilder och Y bara på 72. Nämnas kan att förra årets producent i år firar jul i Oman!

När söndagsmorgonen (23:e) randades hade alla kommit över gårdagskvällens traumatiska bildsjåvv och frukosten blev en trivsam stund i Julens anda. Eva och Ida åkte för julklappsköp. Gustaf och jag satte ljus i granen och griljerade skinkan. När alla var hemma blev det en nyttig och närande lunch från Kentucky Fried Chicken.

Efter lunchen julpyntade vi. Gustaf och Ida klädde granen, som ännu en gång kröntes med att far, vinglades på en stol, nedsatte den på Tempo stulna rosa spiran i granens topp. Gustaf satte i ljuskontakten och ett samfällt- Åhhhhh, utbröt över nejden.

Ida ledde julkrubbsarrangemanget. Panik utbröt då Jesus-barnet såg ut vara på rymmen! Ett får ikläddes en linda, men röstades snabbt bort. Efter ett rådigt ingripande av en f d Securitasanställd hittades Jesusbarnet, utan fötter, i en toalettpaperssvepning på lådans botten.

Eva dekorerade alla övriga utrymmen pietetsfullt och familjen enades om att detta var det vackraste julutsmyckningen någonsin!

Ida ledde förtjänstfullt julgodistillverkningen. Det märks att hon nu är produktionledare. Snabbt effektivt och vackra produkter. Gustaf servade förtjäntsfullt med kaffe. Han visade prov på alla sina Barista-takter. Den ena goda och vackra kaffeskapelsen efter den andra kom fram, allt efter kundens önskemål.

Nu puttrar gröten och strax proklameras Julfrid på Plycwianska 5.

Advent betyder väntan

..och väntat har vi gjort idag.Eva och jag åt frukost. Sedan åkte Eva iväg och köpte kalkon medan jag tomtade på hemmaplan. Största tomteriet var att invänta julgransgubbarna. Som vanligt idiotförklarade de min julgransfot och lurade på mig deras specialmodell. Vi har två i källaren redan.....

När Eva var tillbaka pysslade vi - och väntade! Idag kommer Ida och Gustaf. David ska till Oman och vi fick SMS från Istanbul där han mellanlandat för ett längre stopp.

Kl 15 åkte jag ut till flygplatsen för att hämta Ida. Nu sitter hon på sitt rum, skinkan är i ugnen och om 30 min ska jag åka ut och hämta Gustaf. Snart kan julen börja......

Julförberedelser i Sverige och Warszawa

Mitt i sillinläggningarna och gravlaxen tar jag en paus för ett kort blogginlägg. Eftersom inte David kommer till oss i jul så hade vi lite julförberedelser i Göteborg vid andra advent. Sven hade varit i Mölndal i tjänsten och åkte hem på lördag morgon men på fredagen hann vi gå på jul på Liseberg med David och Ida. Vi inhandlade korvar och renstek som kommer att passa bra på vårt julbord.

På lördagen åkte David och jag på den traditionella resan till Nossebro för att köpa bröd på Gerdas konditori och prinskorv på Erikssons charkuteri. Vi fikade givetvis också på Gerdas. Där är kaffe vanligt kaffe, några moderna påfund som espresso och latte det har de inte. Efter Nossebro åkte vi till Sjuntorp och träffade Asta, Annika och Ingegärd.

På söndagen bakade vi pepparkakor hos David och han hade gjort en fin födelsedagstårta till sin lillasyster.

Förberedelserna har fortsatt här i Warszawa. Igår hämtade vi skinkan hos Madde och Tappio. De visade hur vi skulle spruta den och fick låna med oss en spruta och nålar. En liter saltlake skulle man spruta in i en skinka på fyra kg. Det ska bli spännande att se hur den smakar, men det blir säkert jättebra.

Idag har jag lagt in sill och gravat lax. Nu ska jag göra lussekatter och sedan blir det en lugn fredagkväll med "På spåret".

Spökskrivare från Hjärtum

365 dagar går oerhört fort och nu var det dags för traditionen ”fira 1:a advent med Sven och Eva”. En mycket trevlig tradition där vi blandar olika inslag av kulinariska upplevelser, fysisk aktivitet, kross-kulturell utveckling och intellektuell utmaning.

Resan ned gick bra och vi fick landa på den nya delen av Warszawas flygplats. En pampig byggnad som dock inte fullt ut hade invigts. Just nu stod striden mellan uppdragsgivaren – Warszawa stad, och utföraren – byggföretaget, huruvida det skulle finnas brandlarm på toaletterna eller ej. Och innan denna, ur säkerhetsperspektivet på en flygplats, mycket viktiga fråga är löst står all byggnation stilla. Som resenär undrar man om det kanske inte finns viktigare säkerhetsfrågor att diskutera.

Nåväl, resan till lägenheten gav möjlighet till att studera den infrastrukturella utvecklingen, eller snarare bristen på sådan, avseende trafiken. Vägarna är dimensionerade för när det fanns 375 Trabanter i hela Warszawa och på något vis har stadsplaneringsavdelningen inte fullt ut hängt med i volymökningen vad gäller fordon. Sven praktiserade tekniken ”chicken-race” på ett mycket lyckosamt sätt när två filer, helt utan förvarning eller logik, övergick till en fil.

Första kvällen bar det iväg med spårvagn till en mycket mysig restaurang. Schnitzeln som serverades var nog bland de största som går att få serverat på en tallrik. Den täckte hela ytan. Otroligt gott var det! Restaurangens orkester hade verkligen gått in för att leva upp till ordet orkester. Oftast brukar musiken inta en mer bakgrundsroll. Men inte dessa musikanter! Fram med trumpeten och sedan var det full volym. Ett tag diskuterade vi om vi inte skulle offra några av våra servetter, eller kanske duken, och trycka in dessa som ljuddämpare.

Lördag var det shopping. Sven visade nu prov på nya körtekniker han anammat i Polen. Rött ljus vid korsning ska endast tolkas som en rekommendation att stanna. Och låt oss bara säga att Sven inte alltid följde rekommendationen fullt ut.

Dagens skörd från shoppingcentrat var bland annat en elegant kavaj för Eva och Sven och Mikael som hade investerat i var sin jacka. Svens jacka hade i sin beskrivning ”militärt kamouflage”. I och med att den var kritvit inser man att kamouflageeffekten i Polen är begränsad till de två timmar under 2:a januari då Warszawa har snö.

Lördag kväll var det dags för den intellektuella utmaningen – Trivial Persuit. Fort kom vi med förslaget att vi skulle spela i lag om två. Tanken bakom detta var att inte helt bli förnedrad när man inte klarade av att svara på en fråga. Men nix, så blev det inte. Eva tyckte det skulle vara bättre att spela en och en. Vi skulle snart förstå varför… Stark öppning av Sven och Mikael som började att plocka plupp efter plupp. Men sedan, utan förvarning, sätter Eva in växeln och totalförnedrar oss andra. Hon var helt outstanding och vann helt utan konkurrens.

Söndag morgon, dags för ”Adventsjoggen”. Sven hade, in i det sista, hoppats att vi hade glömt joggingkläderna. Men ordentliga som vi är hade vi med dessa. Så kl 8 bar det iväg ut i parken där vi sprang upp och ned på stigarna för att avsluta i kvartersaffären för att köpa bröd. Personalen behövde inte säga något. Deras ansiktsuttryck sa allt…vilka knasbollar…

När vi nu hade gjort av med så mycket energi var det dags att fylla på lagren igen. Framåt lunch åkte vi (tunnelbana) till Mariott hotell för att besöka den välgörenhetsbasar som anordnades av de utländska kvinnorna (IWG). Varje land hade ett stånd där det såldes varor typiska för det landet. Försäljningen sköttes av kvinnorna. Dock måste man säga att kvinnorna i det Iranska ståndet hade ganska mycket skäggväxt och grov röst. Efter att vi inhandlat diverse ”måste ha prylar” var det dags för brunch. På denna brunch fanns allt! Vi åt och åt och åt. Till slut kände vi att vi hade kommit till gränsen ”mintkaka” och det var dags att dras sig hemåt. Väl i lägenheten var vi helt matta av all mat och somnade – en välbehövlig vila på ett par timmar. Ett tecken på att vi åt för mycket eller att vi börjar bli äldre?

Tidigt måndag morgon bar det iväg till flygplatsen. Eva var så snäll att hon gick upp med oss och körde oss dit. Vi vill tacka för dessa underbara dagar och önska en God Jul och ett Gott Nytt År!

Mikael & Katerina

M Tomte har ordet

Tredje gången är det en tradition

Och det var tredje året i rad som vi firade första advent med Mikael och Katerina. För två år sedan var det julbord på Grand Hotell på Marstrand och förra året var vi här i Warszawa. I fredags kom Mikael och Katerina hit för en repris. Jag förslog att vi skulle träffas på ishotellet i Jukkasjärvi nästa år med togs inte emot med något jubel. Sven menar att man inte ska betala dyra pengar för att frysa.

Sven och jag ville gå på en polsk restaurang på kvällen med polsk mat och stora ölglas. De fyra första restaurangerna som Sven försökte boka bord var fullbokade så det fick bli en ny bekantskap, Dekanta på Marsalkowska. När det gäller sorleken på ölglasen blev vi bönhörda. De hade nämligen en stor behållare på fem liter med kran som man kunde beställa in, men det gjorde vi inte.

Eftersom det var andra gången som Mikael och Katerina var här hade vi ju redan gjort den obligatoriska rundan med sight-seeing, lördagen ägnades därför åt shopping på Zlote Tarasy. Killarna köpte jackor, jag köpte en kavaj och Katerina köpte presenter till Johan och Lukas som var hemma i Hjärtum. På kvällen lagade vi god mat hemma. Efter middagen spelade vi Trivial Pursuit http://sv.wikipedia.org/wiki/Trivial_Pursuit. Det blev en lång och tuff kamp. Mikael och Sven var lite missunsamma, Mikael ville inte ge Katerina poäng för att hon inte kunde förnamnet på Fjodor Dostojevskij. Sven gav inte mig någon poäng för Sir William Scott eftersom det korrekta förnamnet skulle vara Walter Min blyghet förbjuder mig att berätta vem som till slut tog hem segern.

På söndagen tände vi adventljus och adventsstjärnan, det är inget som man ser i polska fönster. Men det känns bra att få lite julmys. Sedan åkte vi till hotell Marriott för att gå på internationella kvinnoklubbens årliga julbasar. Tyvärr var det en riktig flopp jämfört med förra året. I år hade man bestämt att den skulle pågå i tre dagar i stället för en, vilket fick följden att många länder inte hade resurser att ställa upp. Många av de stora länder saknades (även Sverige) och det var mest från Asien. Tyskland hade ett stånd som det var julstämning i, och där köpte vi fina julkransar. När vi var nöjda med basaren åt vi brunch på hotellet. Som vanligt var det mycket mat och dryck och när vi kom hem fick vi sova middag en stund alla fyra.

I måndags hade vi kaffemorgon i Swea med julpyssel. Det ska vara julbasar på amerikanska skolan och dår ska vi i Swea sälja svenskt julpynt och svenska julkakor. Jag kunde bara vara med en stund för jag var tvungen att åka till jobbet efter lunch. På kvällen blev min polskalektion inställd för läraren var sjuk. Jag kan inte säga ett jag blev speciellt ledsen för det.

I tisdags åkte Sven till Göteborg för att jobba och på fredag åker jag också dit.

I onsdags var läraren frisk och då hade jag min sista lektion för det här året. Jag tror inte att jag kommer att fortsätta utan jag får koncentrera mig på att repetera det jag har lärt mig. Efter lektionen gick Gwendoline (Frankrike), Mark (England) och hand polska fru Dortota, Anthony (Pakistan) och jag ut och firade med en middag Vi åt på en spansk restaurang, men Anthony åt inget för han gillar inte europeisk mat. Jag undrar hur han ska klara sig i Warszawa och med en polsk hustru.

Liverpool och trafikkaos i Warszawa

Den 8 november åkte Sven till Liverpool och dagen efter mötte Gustaf upp. De skulle ha en helg tillsammans med fotboll och annat killsnack. Matchen gick på lördagen och det var mot Fulham. Gustaf var jättenöjd med stämningen på läktarna och resultatet (2-0).

Här i Warszawa fick jag besök av två jobbarkompisar, Agneta från Norrköping och Torbjörn från Uppsala. Fredagen bjöd på regn men vi trotsade vädret och tog en promenad i Gamla Stan. På kvällen skulle vi gå på konsert på Opera Narodowa. Det var ett gästspel av en berömd dirigent, Zubin Mehta http://www.answers.com/topic/zubin-mehta och en känd orkester. Jag måste erkänna att jag inte kände till honom , men det gjorde Torbjörn och Agneta som är riktiga proffs på klassisk musik och opera. Det höll dock på att ta en ände med förskräckelse, för vi fastnade med taxin i helt stillastående köer. Resan tog en timme och 20 minuter, och normalt ska det bara ta en halvtimme. Konserten skulle börja klockan sju och då satt vi fortfarande i taxin. Det kändes som i en film från Manhattan, ni vet när folk hoppar ur taxin, säger "keep the change" och börjar springa mellan bilarna. När vi kom fram till operan var vi 20 minuter sena, vi sprang uppför den röda mattan i trapporna och när vi kom fram till dörren hörde vi hur de fortfarande stämde instrumenten. Vi fick smyga in och precis när vi satte oss började det, det var nästan som om de hade väntat på just oss. Det tog ett tag innan pulsen gick ner men konserten var fantastisk. Det hade blivit ett sådant antiklimax om vi missat hela föreställningen, eftersom den var en viktig anledning till att Agneta och Torbjörn kom hit. Efter konserten promenerade vi till restaurang KOM och åt en välförtjänt middag.

På lördagen tog vi en promenad i Lazienkiparken. Det var många ekorrar den här gången, ibland ser man massor och ibland är det inga alls. Eftersom besöket gick i musikens tecken så tittade vi förstås på Chopin-monumentet. Efter promenaden åt vi lunch och sedan besökte vi nationalmuseum. De hade fortfarande kvar en del av utställningen om Stanislaw Wyspianski (se inlägget Tre genier - tre epoker). Förutom att måla vackra tavlor skrev han poesi och drama, en riktig allkonstnär. Lördagkvällen lagade vi god mat hemma, och fick en chans att prata ordentligt med varandra.

På söndagen åkte Agneta och Torbjörn hem igen och jag hade en lugn eftermiddag framför TVn. Sven kom hem från Liverpool på kvällen och på måndagen var det arbete igen för honom.

På tisdagen åkte jag till Stockholm för att jobba ett par dagar, men det blev tillfälle att hälsa på Gustaf också. Jag fick chans att dricka både espresso machiato och chai latte på Gustafs jobb på Espresso House. Så om ni har vägarna förbi Gullmarsplan kan ni stanna och ta en kopp.

Den här helgen har vi bara tagit det lugnt. Lite shopping på lördagen och ett Ikea-besök för att inhandla julmust innan den tar slut. Tre flak med 24 flaskor på varje, det borde räcka.

Besök av det blivande brudparet

I fredags, den 2 november, kom Anna och Andreas och hälsade på från Vänersborg. Jag hade varit i Göteborg ett par dagar och jobbat så vi åkte faktiskt på samma plan från Säve. På kvällen tog vi spårvagn in till Warszawa och åt på Oberza, vår gamla stamkrog. Andreas som är en riktig ölälskare fick prova både Tyskie och Zywiec. När vi kom hem tänkte vi titta på Isprinsessan som vi hade spelat in. Tyvärr var det inget ljud så det blev inget med det, å andra sidan hade ju inte Anna och Andreas kommit hit för att titta på svensk TV.

På lördagen blev det den traditionella turen till Gamla Stan, det var lite tråkigt väder och regnet hängde i luften. På vägen hem handlade vi mat på utomhusbasaren vid Sadyba. Anna såg lite fundersam ut när vi köpte oxfilé i ett litet skjul, men det var ingen som klagade på smaken.

På söndagen skulle vi ta spårvagnen in till judiska gettot för att sedan äta brunch på Westin. För ovanlighetens skull fick vi vänta länge på en spårvagn. Vagn efter vagn åkte förbi men inte var det nummer 19 som vi skulle ha. Tyvärr höll de på att reparera monumentet vid Umschlagsplatz så där kunde vi inte se så mycket, men en liten historielektion blev det. Brunchen var väl tilltagen som vanligt. Andreas kunde inte riktigt bestämma sig för vilken desert han skulle ta, så han tog flera stycken (det gjorde vi andra också). Tidigt på måndag morgon skjutsade jag ut dem till flygplatsen och efter ett par timmar fick jag ett sms att resan hade gått bra.

Igår var jag med några Sweor i julgranskulefabriken igen. Det var nästan precis ett år sedan jag var där, då Annika och Bengt var på besök. Annika och Anna, jag har köpt några kulor till er eftersom de gick i kras förra året. När jag skulle åka hem efter fabriksbesöket kom de första snöflingorna. Snön blev inte liggande men var ändå en god anledning till att lägga på vinterdäcken. På kvällen gick Sven och jag på Warsaw Insiders party på restaurang KOM. Första tisdagen i varje månad anordnas ett party för utlänningar av tidskiften Warsaw Insider.

Två killar - och tre tjejer

Vi har haft mycket besök på sistone, men det är bara kul. Först kom Gustaf och hans kompis Mathias. Gustaf hade inte varit här sen i april så det var roligt att ha honom hos oss igen. De kom redan på torsdagen den 11 oktober. Vi gjorde inget särskilt på kvällen för akvariekillarna skulle komma och ta hand om våra fiskar. På fredagen jobbade Sven då åkte vi till Galeria Mokotow och kollade lite i affärer sedan bowlade killarna men jag tittade bara på. Jag ville inte komma sist en gång till. På kvällen gick vi på restaurang inne i stan, Sense http://www.sensecafe.com/home.html. De ska ha ett av stans största sortiment på vodka. När vi hade druckit kaffe och Sven rökt en cigarr var vi rätt nöjda, men Gustaf och Mathias stannade i stan. De gick på CK Oberza (vår första favoritrestaurang) och drack duzo piwo (stor öl). De hamnade i ett födelsedagskalas tillsammans med ett gäng polacker, och de hade pratat och haft trevligt med dem.

På lördagen åkte jag till Stockholm för att åka vidare till Sandviken och hälsa på Mamma och Pappa. Jag skulle gå en kurs i Stockholm så då passade jag på att hälsa på när jag var så nära, och allt var bra med Mor och Far. Jag kom hem igen på sent på tisdagen. På planet träffade jag en tjej från en bondgård utanför Vimmerby som precis hade börjat läsa till veterinär här i Warszawa. Utbildningen har precis börjat och de var bara 8 studenter. Hon kände sig väldigt vilsen i storstaden.

Fredagen den 19 kom Ingegärd, Maria och Sofia. Samma dag var städhjälpen här så vi åkte in till stan direkt för att inte vara ivägen. Det regnade och vi passade på att göra Zlote Tarasy. På kvällen kom Sven hem och då lagade vi mat hemma och såg på Idol på TV. På lördagen var vädret lite bättre och vi tog en tur till Gamla Stan. Vi såg också filmen som visas på Historiska Museet och som visar förstörelsen av Warszawa under kriget. Sven åkte hem efteråt medan vi tog en tur i inomhusbasaren vid Kulturpalatset. Både Maria och Sofia köpte väskor. På kvällen åt vi på samma restaurang, Sense, som vi hade gjort med killarna helgen innan. Sven lyckades lura i Ingegärd en vodkadrink, och hon tyckte faktiskt att den var god.

Söndagen visade Warszawa sig från sin bästa sida med solsken och fint höstväder. Givetvis åkte vi till Lazienki-parken. Den här gången var det många ekorrar där, ibland ser man massor och ibland inga alls.

Tidigt på måndagmorgon skulle de åka tillbaka till Göteborg. Jag skjutsade ut dem till flygplatsen och de hade tur för det var inga köer. Jag jobbade inte på måndagen och inte på tisdagen heller, för då hade jag lunch med SWEA och sedan åkte jag och besiktade min bil. Vi (jag) hade missat att vi var tvungna att hålla koll på det själva så jag har kört olagligt ett tag. Det gick i alla fall bra, snabbt och effektivt och ingen var arg för att jag hade gjort fel. Nu är det torsdagkväll och vi ska bara ta det lugnt i helgen (...fast vi ska givetvis se IFKs match på söndag).

Tre genier - tre epoker...

...så sa Sven när jag tog kort på honom, Göran och Fryderyk Chopin. Det passar ju faktiskt in på mina goa födelsedagskillar också, i alla fall tre genier. Vi har nämligen varit i Göteborg och firat födelsedagar och haft det sedvanliga julsammanträdet. Nu blev det inte så traditionellt eftersom David hade avslöjat att han ska fira jul i Oman tillsammans med Elin och hennes familj. Så är det när barnen blir stora, men jag tror nog att David kommer att längta lite efter skinka, sill och färskpotatis. När vi var i Göteborg åkte vi också upp till Sjuntorp och hälsade på farmor, Annika och Ingegärd med familjer. Sven stannade bara över i helgen, men jag passade på att jobba på kontoret ett par dagar också. Det är alltid roligt att träffa jobbarkompisarna.

I fredags kom Göran och Viveca Åman och hälsade på. Sven jobbade på fredagen så vi andra åkte in till centrum och gick på Nationalmuseum. Det var första gången för mig också så det var trevligt. Det var en specialutställning med tavlor och skisser av Stanislaw Wyspianski som levde runt förra sekelskiftet http://www.wyspianski.mnw.art.pl/en.html. Han har gjort en del vackra mosaikfönster i Krakow. Efter museibesöket åkte vi och handlade mat. Vi var i en grönsaksaffär som jag nyligen har upptäckt och de hade massor med färsk svamp; blodriskor, Karl Johan, kantareller och några som jag inte kände igen. Det blev alltså mycket svamp till middagen.

På lördagen hade vi först tänkt åka till Auschwitz, men det är en så lång resa så vi hoppade över det. I stället tog vi en tur till Zelazowa Wola, Fryderyk Chopins födelsehem http://www.infochopin.pl/en/. Sedan blev det en promenad i Gamla stan. Tyvärr kom det en liten regnskur, men då sökte vi skydd i en kyrka. På kvällen åt vi traditionell polsk mat på restaurang Dom Polski. Sven och Göran tog ett glas Starka, som är vodka som har legat nergrävd i jorden i trettio år. På så sätt lagras den och smakade mer som congac än dom vodka.

På söndagen gick vi till den judiska begravningsplasten. Det var intressant för vi har inte varit där förut. Den är stor med massor av gamla gravstenar men är i princip övergiven numera. Sedan bjöd Göran och Viveca på brunch på Hotel Westin. Det var så mycket mat och dryck att vi satt i tre timmar. Det kändes som om man aldrig skulle bli hungrig igen.

På måndag morgon skjutsade jag ut Åmans till flygplatsen Göran hade till och med offrat de första timmarna av älgjakten för att hälsa på oss, men jag tror att han åkte direkt till sitt älgpass i Sätila när de hade landat på Säve.

Shopping i Zlote Tarasy

I söndags kom Ida och hennes kompis Janni hit. Vi började med en bowlingmatch i Galeria Mokotow på kvällen. Janni vann en överlägsen seger och jag kom sist som vanligt. Tjejerna har haft fantastisk tur med vädret för vi har haft riktig britt-sommar några dagar.
På måndagen var Sven tvungen till att jobba och då åkte vi andra in till centrum för att handla i det nya shoppingcentrat som heter Zlote Tarasy (Gyllene terassen http://www.zlotetarasy.pl/pl/g20/p1/). Det är en mycket modern byggand med ett välvt glastak och den ligger precis bredvid Kulturpalatset. Ida och Janni var inne i alla klädaffärer, och sedan blev det en tur till inomhusmarkanden för att prova skor. När vi hade blivit riktigt trötta i benen gick vi till paradgatan Nowy Swiat och satte oss på en uteservering. Vi åt en helt underbar pasta med massor av färsk svamp. Det behövde vi verkligen.

Min kurs i polska började igen så jag stannade i stan men Ida och Janni tog en taxi till Galeria Mokotow för att möta Sven. De skulle gå på gymmet och träna alla tre. När jag kom hem efter min kurs var det två trötta tjejer som låg och tittade på dvd i soffan.

På tisdagen ägnade vi förmiddagen åt att promenera i Idas favoritpark, Parc Lazienki. Det var fint väder idag också och vi kunde ta en fika på uteserveringen vid amfieteatern. Sedan skjutasade jag flickorna till Galeria Mokotow och där fick de vara själva, man kan inte gå i affärer hur länge som helst. Ida och Janni var ändå inte nöjda för de åkte tillbaka till Zlote Tarasy igen. Sven hade åkt till Budapest på morgonen så kvällen fick vi tillbringa på egen hand. Då blev det hemlagad middag med färska kantareller. Sedan skulle vi se på dvd igen, men vi var alldeles för trötta. Det var riktigt skönt att gå och lägga sig.

Tyvärr åkte de hem redan på onsdag morgon, för jobbet kallade. När jag hade släppt av dem på flygplatsen och tillbaka hem var de enda spåren en massa tomma kassar och skokartonger. Jag tror i alla fall att de hade roligt.

Ikväll har Sven kommit hem och vi har firat hans födelsedag i efterskott med en polsk äppelkaka, Szarlotka. Det blir mer födelsedagsfirande i helgen, för i morgon åker vi till Göteborg för att träffa alla tre barnen.

Kommentar på bloggen från D och E...

....som trogna läsare av denna blogg tycker vi det är dags att uppdatera med nya betraktelser från vardagen i Warszawa :-). Jag antar att pseudonymen står för David och Elin. Visst, vi har jätteslarviga med att uppdatera.

Den 25 augusti var det kräftskiva hos Jan och Ewa Blom i Kobylka. Det var första gången som jag var hos dem eftersom jag missade förra årets kräftskiva och årets midsommarfest. Deras hus är något helt över det vanliga, en stor herrgårdsliknande byggand med en jätteträdgård. Ikeas kock var där och det var också Ikea som levererat kräftorna. En av sponsorerna var Absolut så det saknades inte snaps heller. Vi var inte så många men vi träffade lite nya människor och det är ju alltid trevligt. Vi hade an lång diskussion om schack och siffror med en kille som är konstnär och har reklambyrå här (http://www.tomasmayer.com/). Vi åkte hem med bussen vid midnatt, men en del av våra svenska vänner fortsatte med att åka in till Warszawa och gå på nattklubb.

Förra helgen hade Sven besök från Sverige. Fem före detta kollegor var här för att ha en riktig grabb-helg. De var faktiskt kulturella också och började med en guidad tur i gamla stan på fredagen. Sedan blev det besök på CK Oberza, där den stora ölen verkligen är stor. Tjejerna får den till och med serverad med sugrör. Jag hade en lugn TV-kväll. På lördagen besökte Sven och grabbarna museet om Warszawa-upproret 1944 (Warsaw uprising). Vid fem körde Karlssons limosinservice in med båda bilarna och hämtade dem vid deras hotell för en drink i vår lägenhet. Det var kul att träffa Mats, Ulf, Christer, Patrik och Ingemar. Jag har faktiskt också varit kollega med Christer och Patrik för länge sedan.

På söndagen åkte de hem igen och då gjorde vi ett besök på en familjdag som arrangerades av Polsk-Skandinaviska affärsklubben. Det var den finska gruppen som hade arrangerat och det var volleyboll-turnering, buffé med grillat och en del aktiviteter för barnen. Förra hösten hade svenskarna hand om arrangemanget och då var Thomas Ravelli där. Det var någon finsk volleyboll-kändis i år, men han var okänd för oss.

Annars har veckorna varit en blandning av jobb och fritid. Vi har pratat om att gå på bio, men det har inte blivit av. Det finns en stor biograf som heter Silverscreen som vi har tänkt besöka, men hittills har vi inte hittat något som båda vill se. Gustaf har tipsat oss om en film som heter "This is England" så vi får hoppas att den dyker upp på repertoaren

I lördags hade vi gäster, Marcin och Dorota (samtidigt som Sverige mötte Danmark i fotboll). Marcin jobbade på Astra Zeneca när Sven kom hit men nu har han ett annat jobb. Vi hade jättetrevligt och jag hade lagat polsk mat, från kokboken jag fick av David i julklapp. Jag tror att de blev lite överraskade att vi inte gjort något typiskt svenskt. De är läkare båda två och under sin utbildning sommarjobbade de i Sverige i flera år. Då hade de ätit surströmming så så de trodde kanske att de skulle få det. Vi pratade en del polsk politik för det har precis blivit klart att tvillingarna Kaczynski har utlyst nyval till oktober (http://www.sejm.gov.pl/english.html).

Idag har jag varit och fixat med min bil på försäkringsbolaget. Jag har nämligen lycktas fixa en lång repa på sidan av bilen i den polska trafiken, eller rättare sagt på parkeringen på mitt jobb. Trafiken, vägarna och gatorna här har ju en del övrigt att önska Nu har de börjat renovera Pulawska, som är den stora gatan vi kör till våra jobb och även in till stan. Den ska vara klar i december, och till dess får vi leva med ännu längre köer än vad det brukar vara. Det ska i alla fall bli skönt med att få en gata med en jämn vägbana.

Helgbesök i Krakow

I lördags tog vi tåget från Warszawa till Krakow. Det tog knappt tre timmar och med bil hade det blivit betydligt längre eftersom vägarna är så dåliga. Vi kom fram vid 11-tiden och då tog vi en taxi till vårt hotell, Ester. Hotellet låg i Kazimierz som är det judiska kvarteret. Filmen "Shindlers list" utspelar sig i Krakow, så då kanske ni vet hur det ser ut. Hotellet var mysigt och låg vid ett litet torg, där den gamla synagogan och Rebahs synagoga ligger. Rebehs är den enda som fortfarande används som synagoga.

Sedan tog vi spårvagnen in till Gamla Stan, det var bara två hållplatser så det gick fort. Vi började med att se det stora torget, som är det största medeltida torget i Europa. Krakow blev inte alls förstört under kriget, nazisterna tyckte att staden var så vacker att de tänkte göra den till sin egen stad när kriget var slut. Mitt på torget ligger den stora klädhallen som idag har marknadsstånd med framför allt bärnsten. Vid torget ligger också den mest kända kyrkan som har tillägnats Jungfru Maria. I den finns ett fantastiskt altarskåp i trä, som visar Marias liv och hennes himmelfärd. Efter att ha varit lite kyrkliga promenerade vi på Florianska fram till det enda tornet som finns kvar i den gamla stadsmuren. Österrikarna rev statsmuren under de år som södra Polen var under deras styre. Wawelberget med det kungliga slottet är också ett måste. Där såg vi Sigismunds klocka, osm det behövs åtta man för att ringa i. Sigismund Wasa var den kung som flyttade huvudstaden från Krakow till Warszawa. Efter slottet började vi bli riktigt trötta så vi promenerade tillbaka till Kazimierz och vårt hotell.

Vi bestämde oss för att äta i Kazimierz och vi hittade många mysiga restauranger, vi valde en som hette "Szara Kazimierz". Den måste ha haft någon form av svensk anknytning för de hade svensk sill, gravlax och biff Rydberg. Vi åt däremot inte av det typiska svenska.

På söndagen åkte vi in till stora torget för att följa med på en promenad genom gamla stan. Vi gick i två timmar med en duktig guide. Det var jättetrevligt och vi fick se mycket annat än det vi sett på lördagen. I Krakow finns ett av Europas äldsta universitet, Jagellonska Universitetet. Den äldsta byggnaden, Collegium Majus, var från 1400-talet. I Krakow finns många internationella studenter, bland annat många svenskar. Förre påven har också stt sin prägel på staden. Han var kardinal här innan han blev vald till påve. Vid fyra gick vårt tåg tillbaka till Warszawa.

Den 15 augusti är helgdag i Polen, Jungfru Marias himmelfärd. Vi hade bestämt att vi skulle äta kräftor kvällen innan. Kräftorna hade vi inhandlat på Ikea. Det var skönt väder så vi kunde sitta ute balkongen och äta, mums.

Sjukamp på Gröna Lund

Nu har jag varit hemma i en vecka och Sven lite längre. Vi är båda tillbaka på våra jobb. Det blev förutom våra semesterresor i Bulgarien, Frankrike och Masuriska sjöarna en långhelg i Stockholm. Gustaf började inte jobba förrän klockan fem på fredagen och vi kom tidigt så vi fick några timmar tillsammans. På lördagen hade vi picknick på Långholmen i det fina solskenet. Långholmen är en fantastisk oas mitt i Stockholm, bara några minuters promenad från Gustafs lägenhet. På kvällen gick Sven och jag på Gröna Lund för att se när Gustaf jobbade. Han hade hand om hästkapplöpningen. Tyvärr tog batteriet slut i kameran men en liten videosnutt blev det. Jag har försökt lägga upp den bloggen men jag kan inte fixa det, så det får bli en blid från Långholmen i stället. Sist på kvällen blev det direktsändning av Sommarkrysset med Gry Forsell i TV4.

På söndagen var det också fint väder och då åkte vi ut till Fjäderholmarna. Vi åt lunch därute och det var inte billigt, men man måste ju äta. På kvällen gick vi tillsammans alla tre på Gröna Lund för att köra en sjukamp. Jag lyckades fixa en grenseger i basketboll, jag kanske skulle ha satsat på en basketkarriär. Sven vann hela sjukampen och jag kom sist, det var i alla fall kul. Gustaf lyckades också lura upp Sven i berg-och-dalbanan, och Sven såg lite skakig ut. Sedan skulle Gustaf ha en turnering i "spökboll" med sina jobbarkompisar när Gröna Lund stängde.

På måndagen åkte Sven tillbaka till Warszawa och jag åkte till Sandviken. Mamma har flyttat till ett nytt boende så det var roligt att få se hur hon har det. Här får hon ha lite egna möbler och de allmänna utrymmena var mycket större än där hon bodde tidigare. Pappa och jag passade på att äta hemlagad mat och på tisdagskvällen hade vi en kräftskiva bara vi två. Det var gott att få äta svenska kräftor. Gustaf var ledig på onsdagen och torsdagen så då var jag tillbaka till Stockholm och fick lite mer tid tillsammans med honom.

På fredagen den 27 juli var det riktigt skönt att vara i Warszawa igen. Vi hade bara en lugn helg med hemlagad mat för nu har vi ätit så mycket på restaurang. Det syns också på midjemåttet så nu blir det nya tag på gymmet. Vi började redan på lördagen med ett pass.

På söndagkväll blev det fotbollspremiär för mig; Legia Warszawa mot Cracovia. Legia vann med 1-0, men innan dess var det ett helt företag att få köpa biljetter. Vi var tvungna att registrera oss och skaffa ett så kallat Carta Kubiza. Vi fick legitimera oss och bli fotograferade och sedan kunde vi köpa biljett som namnet stod på. Det här gjorde vi dagen innan och det tog säkert en timme. Väl på plats matchdagen fick vi legitimera oss igen och de sökte igenom mina fickor. Jag är väl urtypen för en fotbollshuligan.

Mazuriska sjöarna

Tredje och sista semesterveckan tillbringade vi 3 dagar vid Mazuriska sjöarna.

Vi startade tidigt på morgonen. Det var ca 25 mil till Mikolajki, där vi hade bokat två hotellnätter. Vägarna och trafiken gjorde att resan tog närmare fyra timmar med raster.

Det finns ca 160 000 storkar i världen, varav 40 000 i Polen. En stor del av dem finns i Mazurien där skogs-, sjö- och gamla jordbruksmarker gör att de trivs. Det var fascinerande att se de stora vackra fåglarna. Vissa byar hade fler storkar än människor som invånare.

Mazurien ligger till största delen i det som en gång var östra Preussen. Fornlämningar och minnesmärken i form av slott,borgar och kloster från 1300-1500-talet, byggda av Tyska Orden(Teutonic), finns det gott om. Vi bilade runt och var bl a (av misstag) med om en prästvigning av Jesuit-präster i Swiata Lipka. Heliga Linden, som namnet betyder, var en vacker by med en stor Kyrka, byggd på platsen där en gammal lind stått.Linden ska ha haft grenar, formade till ett mönster som såg ut som Jungfru Maria och Jesus-barnet. Madonnan ska även ha setts gråta vis tillfällen då byn varit hotad eller haft sorg.

En plats av en helt annan karaktär var Gierloz (Varglyan). Här hade Nazi-Tyskland, med Hitler i spetsen, sin ledningscentral för kriget på Östfronten mot Sovjet. En märklig upplevelse med delvis raserade bunkrar med 9 meter tjocka betongväggar och tak, i ett träskområde långt bortom ära och redlighet. Vi hade tur och kunde följa med en tysk grupp som hade en utmärkt guide. Vi såg exakta platsen där General Von Stauffenberg placerade bombväskan som nästan dödade Hitler 1944.

Oj - två inlägg på samma dag!

Igår kom vi hem från en resa till Frankrike. Vi var egentligen bara hemma en dag efter Bulgarien för på måndagen den 9 juli flög vi till Paris. På Charles de Gaulle-flygplatsen mötte vi upp med Ida. Hon hade kommit en timme före oss från Göteborg. Vi hyrde en bil och startade vår färd med den lilla staden Cancale i Bretagne som mål. Sven och jag har varit i Cancale två gånger tidigare. Vi förlovade oss faktiskt där för nästan exakt 22 år sedan. Men innan vi kom dit skulle vi ta oss igenom Paris. Det gick faktiskt förvånansvärt bra, men när vi var ute på motorvägen övertog Ida framsätet och kartläsarplatsen. Ida hade tagit med sig en massa CD-skivor så vi lyssnade på musikaler mest hela vägen. Vid femtiden var vi framme vid Cancale och då var det ebb. Tidvattnet är väldigt kraftigt i den här delen av Bretagne. Man slutar aldrig att fascineras av vattnets enorma kraft.

Vi hade förbokat ett litet fint hotell, Le Querrien http://www.le-querrien.com/htm_eng/hotel.asp. Första kvällen åt vi på hotellet och skaldjur, Fruits de Mer, är ett måste. Cancale har Frankrikes finaste ostron. Ida var lite försiktigare och hoppade över ostronen, i stället blev det lax för hennes del. Sven och jag tog i alla fall det näst största fatet med skaldjur som de hade. Det enda om fattades var hummer, men vi orkade inte äta allt i alla fall.

På tisdagen åkte vi till Mont St Michel, som är en stad med ett kloster och ligger på en klippa i havet. Mont St Michel har varit förebild för Minas Tirith i filmerna om Sagan om Ringen. Man kan faktiskt förstå varför. Till lunch åt vi galette som också är ett måste i Frankrike Det är pannkakor fyllda med i princip vad man vill, svamp, chevre, bacon, tomater med mera.

Nästa dag åkte vi till ett slott som hette Bourbansais där det också var en djurpark. Det var jättefint och de hade allt från jättegrodor som kväkte så högt att man verkligen undrade vad det var, till ett stort lejon med en mäktig man. På eftermiddagen skulle de ha en uppvisning med jaktfalkar och en med jakthundar. Vi kunde tyvärr inte vänta så länge men vi fick se när de matade hundarna Sextio stycken hundar som slet i råa köttstycken, och mitt i allt gick en liten man och höll ordning på dem. Vi förstod inte hur han vågade. Ida och jag tänkte avsluta med att gå i en labyrint i ett majsfält, men vi var rädda för att att inte hitta ut igen så vi vände. Det stod mycket riktigt att man fick gå in på egen risk. På eftermiddagen hade vädret blivit så fint så vi kunde gå ner till en strand i ett par timmar. Vattnet var svinkallt och det var bara Sven som badade.

På torsdagen vände vi åter mot Paris. Vi bestämde oss för att bo i Chartres den sista natten. I Chartres finns en fin, välbevarad katedral från 1100-talet. Man såg den på långt håll och den var verkligen magnifik.

På fredagen skulle vi flyga tillbaka. Svens och mitt plan skulle gå klockan fyra men planet till Göteborg gick inte förrän åtta på kvällen. Vi bestämde oss för att åka till flygplatsen och lämna tillbaka bilen så snabbt som möjligt för att Ida skulle kunna åka in till Paris, i stället för att vänta en massa timmar på flygplatsen. Vi fixade tågbiljetter till Ida och hon åkte till Hallarna. Där har hon varit tidigare så hon kände sig trygg med att vara där själv. För oss blev det inte fullt så tryggt. När vi stod i säkerhetskontrollen såg vi en ensam ryggsäck. vi skojade med varandra och sa att nu blir vi väl försenade på grund av det. Mycket riktigt, precis när vi skulle gå på planet fick alla utrymma terminalen. Eller rättare sagt vi blev alla nedfösta till ena änden bakom ett rött band Vi vaktades av polis och bompersonal med automatvapen. Sedan såg vi hur de förberedde sig för att spränga. Plötsligt visade polisen att vi skulle hålla för öronen, och poff så sprängde man. När vi till slut fick gå igenom säkerhetskontrollen igen så såg man lite rester efter det som varit i väskan på golvet och väggarna. Vi var aldrig oroliga utan de flesta tyckte nog bara att det var irriterande att bli en timme försenad.

Duni - Bulgarien

Det här blogginlägget utspelar sig inte alls i Polen. Lördagen den 30 juni tog vi flyget från Warszawa till Burgas i Bulgarien. Därifrån bar det av till en semesterort som heter Duni. I Duni finns det bara hotell men det ligger nära en stad som heter Sozopol. Vi kom fram sent den första kvällen, men det var varmt så vi tog en drink på terrassen. Klockan tolv var det nattamat och det passade bra eftersom vi hade missat middagen. Vi bodde på så kallat "All inclusive" vilket betyder att all mat, dryck, solstolar och strandhanddukar ingick. Vi utrustades med gula plastband av den typ som man får som åkpass på Liseberg.

Första dagen vid poolen roade vi oss med att försöka räkna ut hur många handdukar det gick åt. När handduken var blöt var det bara att byta till en ny, men vi bytte i princip bara inför nästa dag. Det var massor av svalor som hade byggt bo under taken på hotellet. De hade ungar som de matade och vid två tillfällen skedde en olycka på våra handdukar, så då var det skönt att bara byta.

Vi hade fantastiskt väder hela veckan, runt 30 grader och över 25 i Svarta Havet. Till och med jag tog några simturer. Vi såg inga svenskar på hela veckan, de flesta var tyskar, engelsmän, holländare och polacker. Vi hade blivit förvarnade att det skulle vara en massa nyrika ryssar där, men vi såg egentligen bara ett par som kunde gå under det epitetet. Både mannen och kvinnan hade så mycket bling-bling, Dior och Dolce&Gabbana att det blev lite skrattretande.

Vi har legat vid poolen varje dag och läst massor av böcker. Varje gång vi är i Sverige laddar vi upp med lite pocketböcker och det går åt. För en gångs skull har vi varit förståndiga och använt mycket solskyddsfaktor och suttit i skuggan Inga solskador denna gång. Det är väl åldern som gör att man inser att det inte lönar sig att ligga och pressa. En lagom fin solbränna får man även om man är förståndig. På lördagen den 7:e var vi tillbaka i Warszawa. Då var det bara att börja tvätta och förbereda för nästa tripp.

Postmidsommar Presemester eller -Vad hände mellan hägg och syrén?

Måndagen i midsommarveckan åkte Eva till Göteborg. Hon skulle arbeta några dagar, passa på att vara med på Organons sommarfest och umgås med barnen. Gustaf var nere från Stockhom men åkte hem på tisdagen. Midsommar firade Eva tillsammans med Claes på Svartå Herrgård. Vädret var inte det bästa, men av bilden att döma gick det ingen nöd på dem i alla fall. På midsommardagen fortsatte paret Tengdahl till Sandviken för att hälsa på Gun-Britt.

Själv var jag i Budapest tisdag till fredag. jag kom inte hem förrän vis 22-tiden på midsommarafton. på midsommardagen däremot var det traditionellt midsommarfirande, anordnat av Skandinavisk-Polska handelskammaren. Jag fick åka med våra grannar, nu kompletterade med söta tvillingar, till Jan Blom i Kobylka, där ett storslaget arrangemang väntade. När vi åkte hem vid 23-tiden på kvällen var det fyrverkerier och ljusarrangemang vid Wisla. I äldre Polsk tradition band flickor kransar denna natt som de satte tända ljus i, lade i den lokala floden/bäcken och väntade spänt i buskarna för att se vilken pojke som skulle vada ut och hämta upp den. Den pojken var den tillkommande mannen. pojkarna tände eldar och tävlade om vem som tidigast vågade hoppa igenom, och vem som hoppade längst, för att därigenom imponera på de fagra ungmöerna. 1000mår av katolicism har utrotat denna midsommar fest(Kupala), men drag av traditionen finns fortfarande kvar i vissa byar på landet.

På måndagen kom David och Elin ned till oss. De stannade till fredag morgon och tillbringade mycket tid i shopping-centra och galerior. Jag hann inte se dem så mycket eftersom det var min sista vecka innan tre veckors semester. Vi hann dock med att njuta av god mat, både polsk anka på Resturacja Fuksia och Oxfile do Domu i vår lägenhet. Den senare tillagad av David o Elin.

Nu förbereder vi oss för vår första semestervecka. Vi ska om fyra timmar flyga till Bulgarien för att till bringa en vecka vid Svarta Havet. Det är inte utan att vi läntar och att resfebern passerat gränsen för vad som går att medicinera bort

Nyheter från Sverige

På Sveriges nationaldag åkte Eva o jag till fäderneslandet på några dagars semester. Sofia skulle ta studenten, Anna lärarexamen och Andreas var nyligen klar med sin utbildning till skorstensfejartekniker. Dessutom tog Idas barndomskompis Emma studenten, så Eva och Ida passade på att uppvakta även henne. Förutom dessa höjdpunkter passade vi på att gå på Mamma Mia med Ida, Christian, Elin och David. I tur och ordning tillbringade vi dagarna enligt följande:

Onsdag den 6 juni
Vi landade på Säve kl 11.00. Efter att ha hämtat ut hyrbilen åkte vi till Skatås. Vi motionerade lite lätt, och därefter resans inofficiella höjdpunkt: EN HEL SPECIAL MED VÄSTKUSTSALLAD på Beckmans grill!

Nationaldagsfirandet åtnjöt vi i Slottskogen vid Gräfsnässtugan där bl a några intressanta folkdräkter från Tjörn förevisades. Kaffe med sockerkaka ingick också i vår celebrering.

På kvällen spelade Sverige fotboll mot Island. Ida och Christian kom till vårt hotell och såg matchen med oss i sportbaren. Under matchen åt vi hotellets välkomponerade "gubben i lådan"-meny. Sverige vann med 5-0 och jag lånade 100kr av Christian som han inte fick tillbaka.

Torsdag 7 juni
Härligt väder så Eva och jag tog en solpicknick vid Delsjöbadet. Vi köpte baguetter på Gustafs specialställe och laddade med tidningar och böcker. Eva beslöt att återupprepa ett experiment av Hud-Professorn Olle Larkö. Jag fick sitta oinsmord i skuggan för att se om man verkligen kan bränna sig där, såsom Dr Larkö med emfas hävdar varje sommar. Framåt eftermiddagen stod det klart att det förmodligen ligger betydligt mer i Professorns utsagor än vad många tror.

På kvällen Mamma Mia på Scandinavium. Fantastisk låtskatt och bra framfört!

Fredag 8 juni
På förmiddagen startade vi resan med Sofias student som slutmål. Vi stannade vid Ale Torg och köpte blommer att sätta på gravarna. I Gärdhem stannade vi nästan en timma och gick omkring på kyrkogården. Därefter åkte vi till Skräcklan och tog en räkmacka till lunch.

Sofia var en lycklig och vacker studentska som överöstes med blommor och prylar, fraktades runt i diverse fordon och trivdes i största allmänhet. Maria och jag åkte till Ingegärd och Bosse lite före de andra för att rasta Zigge och sätta blommorna i vatten. På kvällen ordnades buffe för släkt och vänner.

Lördag 9 juni
För att försöka motbevisa Larkös teorier skulle jag denna dag sola INSMORD i skuggan. Baguetter, böcker etc och iväg till Delsjöbadet. Under resan upp till Tromberg på eftermiddagen, för att fira Anna o Andreas, hade jag anledning att fundera över om inte ändå den svenska hudforskningen hålle en hög internationell klass.

Ida följde med för att hylla de två examinamisterna. Hon hade brännt en CD med Mika åt mig som vi lyssnade på under vägen upp. Annika hade ordnat en härlig sommarbuffe och alla njöt når kvällssvalkan tveksamt började komma framåt 20-tiden.

Söndag 10 juni
Ida följde med till Delsöbadet idag. David och Elin grejade med sin (för David men inte Elin) nya lägenhet. På kvällen gick vi ut och åt tillsammans. Ida skulle hem tidigt, men vi andra tog en kaffe på en uteservering och njöt av sommarnatten.

Du ska inte tro det blir sommar...

Ifall inte nå’n sätter fart, som det heter i Idas sommarvisa. Och Ida satte verkligen fart på sommaren. Vi har haft mellan 25 och 30 grader i över en vecka nu. Jätteskönt.
Den 19 maj var Sven och jag på en europeisk bal på Hotell Marriott.Vi var de enda svenskarna men vi hamnade ändå vid ett svenskt bord, för de polacker som satt där jobbade på svenska företag. Min bordsgranne jobbade på Vattenfall sedan många år.
I veckan som gick har jag varit på årsmöte för IWG (International Women’s Group) och mina lektioner i polska. Sven var i Budapest ett par dagar.
Vid lunchtid i fredags kom Ida. Det första hon gjorde var att byta till shorts och sedan åt vi lunch innan vi tog en shoppingtur på Galeria Mokotow. Vi gick också över till Svens jobb så Ida fick se hur det ser ut. På kvällen drack vi mousserande vin på balkongen för att fira att Ida var här för första gången sedan i julas.
Lördagen tillbringade vi på ryska marknaden. Vi får passa på innan den stänger. Man ska riva den förfallna fotbollsstadion och bygga en ny eftersom Polen har fått fotbolls-EM 2012. Ida gjorde en del shoppingfynd, medan Sven och jag köpte rakbald och tandborstar. Det blev en keps för 10 zloty för min del också. På kvällen gick vi på en serbisk restaurang, det var ett osett kort. Miljön var lite tråkig men maten var god. Efteråt åt vi dessert på ett utecafè.
På söndagen blev det Galeria Mokotow igen, för Ida vill göra manikyr. Klockan två hade vi bokat bord för att äta brunch på Hotel Westin. Brunchen var jättefin och vi åt så mycket vi orkade och lite till. När vi kom hem solade Ida på balkongen och Sven och jag gick över till våra grannar en stund. Jennie och Magnus har fått tvillingar som vi ville se. De var så söta när de låg tillsammans i samma spjälsäng. Filippa och Viktor, bara et par veckor gamla. Jag kommer nog att gå dit fler gånger på mina lediga dagar. Jennie kanske behöver lite hjälp med dem.
Tidigt på måndag morgon åkte jag till flygplasten med Ida. Tyvärr hade hon fått feber under natten så det var ingen pigg tjej jag släppte av vid incheckningen. Lite senare på dagen åkte Sven till Bryssel, så nu är det tomt och tyst i huset. Igår kväll passade jag på att gå ut med mina kurskompisar, Gwendoline, Haruko och Bhav när jag ändå var ensam.

Invigning av en present

Så här fint blev det när vi beställde hem sushi och invigde sushi-setet som Ida hade köpt till oss i Thailand. Tidigare på lördagen hade vi varit och köpt lite växter till balkongen. Vi har mest stora gröna växter, men en av dem hade dött så vi planterade en stor fuchisa på stam i den krukan. Det är roligt att ha lite färg på blommorna också. Nu väntar vi bara på den rikitga sommarvärmen så vi kan njuta på balkongen. Precis som de flesta andra svenskar bänkade vi oss framför TVn för att se melodifestivalen. Tyvärr gick inte Polens bidrag vidare från semifinalen, men å andra sidan kunde vi rösta på Sverige eftersom det räknades som en polsk röst. Det hjälpte inte.

Tidigt på söndagmorgon åkte Sven till Malta på konferens. Det var ganska fint väder så jag tog en promenad till Lazienkiparken och lyssande på en pianokonsert. Varje söndag under den varma årstiden är det gratiskonserter med musik av Fredryk Chopin i parken. Chopin är Warszawas stolthet. Konserten varade en knapp timme och det var faktiskt riktigt trevligt. Det kommer jag nog att göra fler gånger.

I måndags hade vi kaffemorgon i SWEA, hos Annki som bor fem minuters promenad från oss. Vi passade också på att ha styrelsemöte, men de brukar bara ta en halvtimme. När jag kom hem var det riktigt varmt och soligt, säkert 25 grader. Så jag tillbringade eftermiddagen på balkongen med en bok, Håkan Nesser.

På tisdagen åkte jag till jobbet igen, men jag fick vända hem direkt. Internet fungerade inte så jag fick jobba hemifrån i stället. De lyckades inte få igång det igen förrän på torsdagen. Jag som jobbar för det svenska bolaget kan inte göra mycket utan internet och e-posten.

Astra Zeneca i Södertälje har en kör som har kommit på en kort turné i Polen. De hade en kyrkokonsert, i Swietego Krzyza inne i centralaWarszawa. Eftersom Sven inte kommit hem från Malta fick jag gå ensam. En av hans tidigare medarbetare var med så jag fick en pratstund med henne. De var en fin blandning av internationell musik och några svenska psalmer. Jag var nog ensam om att förstå vad de sjöng. Konstigt nog så är inte Kristi Himmelfärd en helgdag här, utan istället friar man Corpus Christi som är den 7 juni. Det passar oss vädligt bra med en helgdag då, eftersom vi ska hem till Göteborg och bland annat se när Sofia tar studenten.