Det blev så tyst

Efter att ha haft alla tre barnen och min pappa här över julen blev det så tyst när de åkte idag. Vi har i alla fall haft en underbar jul och det har varit så roligt att fira en traditionell svensk jul i Warszawa.

På tisdagen när Gustaf, Ida och Morfar kom bowlade vi, och Gustaf vann en knock-out seger. Onsdagen ägnades åt att handla julklappar och förbereda inför julen. På torsdagen skulle jag åka ut en sväng till mitt jobb för att äta tillsammans med mina arbetskamrater. På vägen dit så smällde det till om bilen och jag fick punktering. Jag fick köra upp på trottoaren och sedan ringde jag Sven för att byta däcket åt mig. Jag kom faktiskt bara en kvart för sent till jobbet. På fredag morgon åkte jag iväg till en däckverkstad och fick två nya bakdäck. Jag gjorde också mina allra sista julklappsinköp.

Sven åkte och hämtade David på flygplatsen vid lunchtid. David hade hela väskan full med mat, sill, Nossebrobröd, korv och den obligatoriska svenska gräddfilen. Varken David eller Ida litade på att man kunde få tag på gräddfil här nere. Sven och barnen tog en tur till Galeria Mokotow för att köpa de sista julklapparna medan Morfar och jag stannade hemma.

På lördagen klädde vi granen och pyntade med våra julsaker. Vi hade bestämt att vi skulle proklamera julfrid klockan tre och vi hann klart med allt. På kvällen åt vi julgröt och tjuvstartade med skinkan som vanligt. Efteråt blev det bildshow - året som gått. För en gångs skull var det inte David som var sist med att slå in sina julklappar utan det var Gustaf.

Julaftonen avlöpte helt enligt traditionen, alla var uppe och åt frukost tillsammans och vår egen morgontomte hade lämnat var sitt paket till alla. I vår julkalender fanns det till och med ett paket till julklappsutdelartomten från den riktiga tomten. Det var ett fint skägg som Ida lovade att ha under viss protest. Jullunchen åt vi klockan ett och som vanligt åt man mycket mer än man borde, men det är bara jul en gång om året. Klockan tre var det Ingvar Oldsberg och Kalle Anka, precis som vanligt. Precis som vanligt somnade Sven en stund också. Efter julklappsutdelningen längtade David och Ida efter Elin och Christian så det blev ett par telefonsamtal. David avnjöt slutet på kvällen men en av sina julklappscigarrer på balkongen.

På juldagen åkte vi till det anrika Hotel Bristol och åt en polsk julbuffé. Det var jättetrevligt och det fanns allt man kunde önska, från ostron till ett dignande efterrättsbord. Det hela inleddes med mousserande vin och alla var nöjda med det vi fick att äta och dricka. På kvällen spelade vi julmästerskap i Trivial Pursuit, och David vann tack vare att han visste att pingvinerna är närsynta.

Skinkan och choinkan är klara!

Lördagen var en intensiv dag. Skinkan var klar före frukost. Och kan man tänka, alla var på plats till frukost på avtalad tid, 8.45. Efter densamma åkte Eva, David, Ida och Claes till Galeria Mokotow. Sista inköpen samt finputsning av Idas naglar stod på programmet. Gustaf och jag tog en promenad och gick och köpte de sista livsmedlen.

När alla var hemma igen klädde vi granen. Morfar lagade händigt änglaspelet. Nästa år får jag demolera det bättre! Eva och Ida hann dessutom med att fixa lunch. Därefter var det dags för krubban och småtomtarna. Ida fixade det mesta med krubbban medan Eva tomtade och David skrev GUL JOD med plastbokstäverna i köket. Gustaf räknade antalet julmustflaskor. Det gör han ofta. Om vi dricker 8 till idag kan vi dricka 20 på julafton och 20 på juldagen. Och det är halvlitersflaskor!

Gustaf och jag tillbringade någon timma med att lösa Svenskans sportnötter, lyssna på lördagsintervjun med Reinfeldt samt höra några klassiska sportreferat i repris.

Just nu sitter David och fixar bilder till den berömda digitala bildshowen-Året som gått. Han är verkligen idog, så det blir spännände. Eva bakar stjärnkaka och kokar gröt. Klapparna är redan under granen.

Familjen börjar anlända

Idag kom Gustaf och Ida. Morfar kommer sent ikväll. Lite uppspelta har jag och Eva varit i över en vecka nu. Just nu fylls köket av dofter från lussekatter som Eva o Ida bakar.

David har varit i Nossebro för att köpa det traditionella julbrödet, prinskorv m.m. Det ska bli spännande att se hur tunnbrödet klarar transporten till Warszawa. På fredag kommer han. Som ni ser har tomten börjat värma upp. Han verkar ovanligt stark i år. Redan klarat av två evenemang på polska, samt ett litet tveksamt inslag av spanska!

Imorgon ska det bakas pepparkakor.

Luciatåg i Warszawa

De svenska barnen här i Warszawa hade ett fint lussetåg igår kväll. En svenska som heter Maria har en affär, Scandinavian Living, och hon hade ordnat lussetåget där. Maria bjöd också på glögg och pepparkakor, så det kändes precis som om man varit i Sverige. I söndags hade vi den stora internationella julbasaren på Hotel Marriot. Vissa saker på det svenska bordet var jättelättta att sälja och andra svårare. Typiska svenska tomtar, små och grå, gick inte alls hem. Däremot sålde vi änglaspel, kanelbullar och lussekatter utan probelm. Det vi sålde på det svenska bordet, plus en del sponsorpengar från svenska företag, gav ca 10 000 zloty. Det var säkert 30 länder som var representerade så det blev mycket pengar, och allt går till välgörenhet. Jag passade på att köpa en del saker till vårt julfirande vid det amerikanska bordet.

Sven har varit i Budapest ett par dagar, och jag har passat på att jobba så jag kan ta ledigt nästa vecka när barnen kommer. Idag har jag varit inne i centrala Warszawa och shoppat. Det blev några paket men framför allt jagade jag ingredienser till julmaten. Jag lyckades inte hitta rågsikt eller malda nejlikor, så vörtbrödet jag har bakat idag blir inte riktigt som vanligt. Det är framför allt Gustaf och jag som äter vörtbröd, och Gustaf är nöjd bara russinen finns med.

Den här veckan har jag också klarat av mina sista två tandläkarbesök. Puh! Nu är två tänder fixade, den jag hade värk i och den bredvid som också var i farozonen. Jag har blivit så väl omhändertgen och till ett bra pris. Jag kan verkligen rekommendera den som behöver göra något större tandjobb att göra det här.

Vi har skaffat Skype så att vi ska kunna ringa över bredbandet till barnen. Det fungerade bra att prata med Gustaf de först dagarna, men sedan har det strulat. Det vekar som hans mikrofon inte funkar för han hör oss men vi hör inte honom. När det väl fungerar kommer det att vara jättesmidigt att prata med barnen eftersom det inte kostar något att ringa över bredbandet.

Som Sven har berättat var jag i Sverige förra veckan. Det var roligt att träffa barnen. Ida och jag såg Cats på Göteborgsoperan, och vi gillade den jättemycket. Jag var också på jobbet i två dagar och det var trevligt att träffa alla jobbarkompisarna igen. Jag hann givetivs med att träffa david också. Sedan åkte jag vidare upp till Sandviken och hälsade på Mamma och Pappa. På vägen dit hann jag med en kort fika med Gustaf på Stockholms central när jag bytte tåg. Ida och jag häslade på Farmor och Ella också, så på dessa dagar hann jag med många nära och kära. När jag kom hem hade Sven åkt till Gustaf så vi bytte av varandra. Sven har ju redan beskrivit sin annorlunda helg.

Nu kommer Sven snart hem så jag ska duka fram en lasagne som jag har gjort i eftermiddag. Ett gott rödvin blir det nog också.

En annorlunda helg

Fredag morgon kl 04.00 ringde klockan. Jag (Sven) skulle åka och hälsa på Gustaf i Stockholm. Eva hade varit i Sverige hela veckan och arbetat, hälsat på David, Ida och morfar. På kvällen skulle hon komma hem, men då skulle jag redan vara utflugen.

Det kändes spännande och annorlunda att åka till Stockholm. Gustaf och jag skulle ha en helg själva. Det var länge sedan och för första gången höll Gustaf helt i programmet och jag var hans gäst!

Kl kvart i 12 skulle jag vara vid hans jobb, statsrådsberedningen. Gustaf tog emot och släppte in mig. Jag kryssade lite diskret mellan trapporna i ingången för att undvika röda mattan. Tarja Halonen är på statsbesök och skulle träffa Fredrik Reinfelt kl 14.

Vi åt lunch i personalmatsalen. En stor sal med vackra tavlor, högt i tak och vackra tak-kronor. Efteråt guidade Gustaf runt på sin arbetsplats. De politiskt tillsatta satt på plan 7. Gustafs kontor hade en jättevacker utsikt med Stockholms ström och stadhuset som största blickfång. Strax efter 13 var det dags för Gustaf att börja jobba igen, så jag fick roa mig på egen hand i stan under eftermiddagen.

Kvart i fem skulle jag möta Gustaf . Jag var där lite tidigt, så jag gick in för att vänta i entrén. Tarja Halonens finska vakter körde raskt ut mig. Mötet med Fredrik beräknades vara slut vid 17, så inga obehöriga fick vistas i entrén. När jag stod i snålblasten utanför och väntade, såg jag åtmintone tre svarta bilar med chaufförer som samtliga studerade mig ingående, där jag stod och hukade i en portgång för att få skydd mot vinden.

Gustafs lägenhet ligger vid Hornstull. En liten, mysig och praktiskt inredd etta i ett härligt område. På kvällen bestämde vi att göra den extra mysig genom att städa och diska!

Efter frukost och mysgörning på lördagen beslöt vi att besöka Katarina Bangata 42. Det var där Nacka Skoglund växte upp. Där finns en staty som ingen av oss hade sett förut. Varje julafton(Nackas födelsedag) kl11 samlas ett gäng där för att hedra Nackas minne. Statyn var ok-helt ok faktiskt. Ingen av oss tänkte då på att precis i samma stund begravdes Ference Puskas, den med Nacka samtide Ungerske bollkonstnären.

På kvällen åt vi på indisk resturang. Vi åt en set-menu. Gustaf hann precis stoppa mig när jag skulle börja äta såsen med sked. Jag trodde det var soppa! Efteråt gick vi hem och såg På spåret, samt ett antal av vår gemensamma favoritserie "Seinfeld".

Söndag morgon, tidigt, viskade jag hejdå till Gustaf och började resan hem.

Eva hade julstökat på lördagen, köttbullar, Jansson med mera. På söndag skulle hon stå i SWEA:s stånd på Internationella Kvinnoklubbens välgörenhetsbasar. När jag kommit hem, tagit en joggingrunda( sprang vilse-var ute 50 min istället för 30) och duschat, åkte jag till Marriot Hotel där basaren var. Drygt 30 länder hade stånd där alltifrån hembakta kakor till vacker keramik och ikoner såldes. Hela behållningen går oavkortat till välgörenhet i Polen. Med lite undersökande journalistik i kombination med facts and figures, kom jag fram till att hela evenmanget borde inbringa minst 200 000 PLN (ca 500 TSEK)! Själv köpte jag 5 australiska lönnsirapsmuffins för 15 zloty. Eva hade ett vackert nyinköpt rött julförkläde på sig. Vackrast av alla försäljarna var hon!

På kvällen kokade Eva kanel-te och så åt vi våra australiska muffins. Goda-men ganska små. Era oförskämt dyra muffins borde vara något större, för att travestera en annan Karlsson.

Har grisen julgran? -Gråsjös har ordet

Vi anlände i fredags till Warzawa med Wizair. Eva väntade på oss vid flygplatsen och vi begav oss ut i den polska trafiken. Enligt utsago är detta en så nära döden upplevelsen man kan komma. Men Eva, en rutinerad bilförare, hade inga problem att navigera genom korsningar utan fungerande trafikljus och vi anlände till deras lägenhet helt oskadda. Efter en god lunch begav vi oss till det närmaste shoppingcentra för att "shop until you drop". Fascinerande att se alla butiqer där prisläget var som i svenska affärerna och man funderade på hur stor andel av den polska befolkningen som hade en ekonomi för att handla i dessa affärer. Men tydligen tillräckligt många... Framåt kvällen hade vi stämt träff med den polske tomten - Sven. Han hade precis utfört sitt hedersuppdrag att vara tomte på Astra. Mycket stolt drog han hela manuset till sitt tomte-uppträdande. Vi hade vissa svårigheter att låta oss övertygas om att julgran heter chienka (uttalas tjiinka)och Sven såg det som sin uppgift att under hela vår vistelse samla ihop bevis till att chienka verkligen är julgran på polska. Vi övriga tyckte det lät mer likt skinka... Bland annat berömde han servitrisen att de hade en fin chienka och i och med att det inte blev en örfil såg Sven detta som ett bevismaterial som skulle hålla i rätten. Vi är fortfarande inte helt övertygade... På lördag morgon var det dags för den traditionella adventsjoggen. Denna gången var Mikael lite justerad och Eva såg sin uppgift att vara tidtagare på hemmaplan så det blev Sven och Katerina som begav sig ut på de Warsawska gatorna på en joggingtur. Det var en kylig morgon och ganska folktomt på gatorna men vi navigerade oss genom parker, förbi höghus som hade formen av stora betongblock och kände oss riktigt hurtiga när vi hälsade på vakten utanför lägenheten - Den dobry. Efter en rejäl frukost var det dags för den kulturella upplevelsen. Först på tur stod Stare mesto (gamla staden). Den del av Warzawa som byggts upp igen efter att ha varit helt utplånat av Hitlers styrkor. Därefter var det dags att styra kosan mot det judiska ghettot. Under två år lyckades tyskarna deportera 300 000 judar till koncentrationsläger. Efter kriget fanns det 200 000 judar kvar i Polen och idag finns 10 000 kvar. En svart period i den polska historien som man inte läser om i turistböckerna. Judarna förföljdes efter kriget på ett brutalt sätt av den polska befolkninge och myndigheten. Många av de som flydde bor nu i Sverige. Söndag morgon packade vi bilen med resväskor och körde mot den delen av Warzawa där man inte ska vistas efter mörkrets inbrott - den ryska marknaden, europas största utomhusmarknad. En helt otrolig upplevelse att träda in i denna värld. Man möttes av ett hav av olika stånd där man kunde köpa allt från vapen till leopardmönstrade pumps. Skulle man ha blivit av med sin mobil är detta det ställe där man kan köpa tillbaka den... Marknaden är belägen runt Warzawas idrottsstadium. Som ett minne inhandlade vi en tomte utformad enligt rysk-docka-konceptet. Tillsammans med Eva flög vi vid lunch hem till Sverige. Lite blåsigt var det när vi landade och piloten hade ganska hög fart när vi tog mark. Lite försiktigt ställde man sig frågan om vi landade eller blev nedskjutna... Vi vill tacka Sven och Eva för en jättetrevlig helg! Mikael o Katerina