Bara fiskarna och jag

Sven är i Bratislava så det är bara fiskarna och jag som är hemma. Vi samlar på huvudstäder och nu har Sven ökat på sitt försprång över mig med Bratislava. Dessutom var han i Bukarest förra månaden. Två huvudstäder som jag får svårt att hinna ikapp.

Tandvärken är över! Den satt i ordentligt tills i onsdags, och jag har hunnit med tre besök hos tandläkaren. Det blir ett par till innan allt är klart, men det är skönt att inte ha ont längre. Jag vill också tacka Pappa för den fina versen han skrev i kommentaren här på bloggen.

I fredags var det premiär med besök hos frisören. En av tjejerna som jobbade där pratade bra engelska, så hon fick vara tolk. Dyrt var det inte heller med svenska mått, 200 zloty för färgning och klippning.

På lördagen var vi bjudna på 15-årskalas till den språkskola som Sven får sina lektioner i polska. Det var på en biograf i stan och de skulle visa två filmer, så man fick välja. Den ena var fransk med polsk textning och den andra blandad engelska och franska. Vi bestämde oss för den senare, som beskrevs som en surrelastisk kärlekshistoria. Den gjorde skäl för beskrivningen, och jag tror inte att vi hade tyckt att den varit bättre om vi hade förstått allt de sa på franska. Innan filmen bjöd de på vin och snittar så det var en bra tillställning i alla fall.

Julen är räddad för vi har beställt en skinka som vi ska salta själva, och igår var jag på Ikea och köpte julmust, två "backar". Eftersom vi är lite osäkra på hur man får tag på salpeter till saltlaken här i Warszawa så är Annika snäll och skickar det till oss. Affärerna har börjat julskylta och de spelar julsånger. Det är inte utan att man börjar längta, framför allt som barnen kommer hit till jul.