Det blev så tyst

Efter att ha haft alla tre barnen och min pappa här över julen blev det så tyst när de åkte idag. Vi har i alla fall haft en underbar jul och det har varit så roligt att fira en traditionell svensk jul i Warszawa.

På tisdagen när Gustaf, Ida och Morfar kom bowlade vi, och Gustaf vann en knock-out seger. Onsdagen ägnades åt att handla julklappar och förbereda inför julen. På torsdagen skulle jag åka ut en sväng till mitt jobb för att äta tillsammans med mina arbetskamrater. På vägen dit så smällde det till om bilen och jag fick punktering. Jag fick köra upp på trottoaren och sedan ringde jag Sven för att byta däcket åt mig. Jag kom faktiskt bara en kvart för sent till jobbet. På fredag morgon åkte jag iväg till en däckverkstad och fick två nya bakdäck. Jag gjorde också mina allra sista julklappsinköp.

Sven åkte och hämtade David på flygplatsen vid lunchtid. David hade hela väskan full med mat, sill, Nossebrobröd, korv och den obligatoriska svenska gräddfilen. Varken David eller Ida litade på att man kunde få tag på gräddfil här nere. Sven och barnen tog en tur till Galeria Mokotow för att köpa de sista julklapparna medan Morfar och jag stannade hemma.

På lördagen klädde vi granen och pyntade med våra julsaker. Vi hade bestämt att vi skulle proklamera julfrid klockan tre och vi hann klart med allt. På kvällen åt vi julgröt och tjuvstartade med skinkan som vanligt. Efteråt blev det bildshow - året som gått. För en gångs skull var det inte David som var sist med att slå in sina julklappar utan det var Gustaf.

Julaftonen avlöpte helt enligt traditionen, alla var uppe och åt frukost tillsammans och vår egen morgontomte hade lämnat var sitt paket till alla. I vår julkalender fanns det till och med ett paket till julklappsutdelartomten från den riktiga tomten. Det var ett fint skägg som Ida lovade att ha under viss protest. Jullunchen åt vi klockan ett och som vanligt åt man mycket mer än man borde, men det är bara jul en gång om året. Klockan tre var det Ingvar Oldsberg och Kalle Anka, precis som vanligt. Precis som vanligt somnade Sven en stund också. Efter julklappsutdelningen längtade David och Ida efter Elin och Christian så det blev ett par telefonsamtal. David avnjöt slutet på kvällen men en av sina julklappscigarrer på balkongen.

På juldagen åkte vi till det anrika Hotel Bristol och åt en polsk julbuffé. Det var jättetrevligt och det fanns allt man kunde önska, från ostron till ett dignande efterrättsbord. Det hela inleddes med mousserande vin och alla var nöjda med det vi fick att äta och dricka. På kvällen spelade vi julmästerskap i Trivial Pursuit, och David vann tack vare att han visste att pingvinerna är närsynta.

Skinkan och choinkan är klara!

Lördagen var en intensiv dag. Skinkan var klar före frukost. Och kan man tänka, alla var på plats till frukost på avtalad tid, 8.45. Efter densamma åkte Eva, David, Ida och Claes till Galeria Mokotow. Sista inköpen samt finputsning av Idas naglar stod på programmet. Gustaf och jag tog en promenad och gick och köpte de sista livsmedlen.

När alla var hemma igen klädde vi granen. Morfar lagade händigt änglaspelet. Nästa år får jag demolera det bättre! Eva och Ida hann dessutom med att fixa lunch. Därefter var det dags för krubban och småtomtarna. Ida fixade det mesta med krubbban medan Eva tomtade och David skrev GUL JOD med plastbokstäverna i köket. Gustaf räknade antalet julmustflaskor. Det gör han ofta. Om vi dricker 8 till idag kan vi dricka 20 på julafton och 20 på juldagen. Och det är halvlitersflaskor!

Gustaf och jag tillbringade någon timma med att lösa Svenskans sportnötter, lyssna på lördagsintervjun med Reinfeldt samt höra några klassiska sportreferat i repris.

Just nu sitter David och fixar bilder till den berömda digitala bildshowen-Året som gått. Han är verkligen idog, så det blir spännände. Eva bakar stjärnkaka och kokar gröt. Klapparna är redan under granen.

Familjen börjar anlända

Idag kom Gustaf och Ida. Morfar kommer sent ikväll. Lite uppspelta har jag och Eva varit i över en vecka nu. Just nu fylls köket av dofter från lussekatter som Eva o Ida bakar.

David har varit i Nossebro för att köpa det traditionella julbrödet, prinskorv m.m. Det ska bli spännande att se hur tunnbrödet klarar transporten till Warszawa. På fredag kommer han. Som ni ser har tomten börjat värma upp. Han verkar ovanligt stark i år. Redan klarat av två evenemang på polska, samt ett litet tveksamt inslag av spanska!

Imorgon ska det bakas pepparkakor.

Luciatåg i Warszawa

De svenska barnen här i Warszawa hade ett fint lussetåg igår kväll. En svenska som heter Maria har en affär, Scandinavian Living, och hon hade ordnat lussetåget där. Maria bjöd också på glögg och pepparkakor, så det kändes precis som om man varit i Sverige. I söndags hade vi den stora internationella julbasaren på Hotel Marriot. Vissa saker på det svenska bordet var jättelättta att sälja och andra svårare. Typiska svenska tomtar, små och grå, gick inte alls hem. Däremot sålde vi änglaspel, kanelbullar och lussekatter utan probelm. Det vi sålde på det svenska bordet, plus en del sponsorpengar från svenska företag, gav ca 10 000 zloty. Det var säkert 30 länder som var representerade så det blev mycket pengar, och allt går till välgörenhet. Jag passade på att köpa en del saker till vårt julfirande vid det amerikanska bordet.

Sven har varit i Budapest ett par dagar, och jag har passat på att jobba så jag kan ta ledigt nästa vecka när barnen kommer. Idag har jag varit inne i centrala Warszawa och shoppat. Det blev några paket men framför allt jagade jag ingredienser till julmaten. Jag lyckades inte hitta rågsikt eller malda nejlikor, så vörtbrödet jag har bakat idag blir inte riktigt som vanligt. Det är framför allt Gustaf och jag som äter vörtbröd, och Gustaf är nöjd bara russinen finns med.

Den här veckan har jag också klarat av mina sista två tandläkarbesök. Puh! Nu är två tänder fixade, den jag hade värk i och den bredvid som också var i farozonen. Jag har blivit så väl omhändertgen och till ett bra pris. Jag kan verkligen rekommendera den som behöver göra något större tandjobb att göra det här.

Vi har skaffat Skype så att vi ska kunna ringa över bredbandet till barnen. Det fungerade bra att prata med Gustaf de först dagarna, men sedan har det strulat. Det vekar som hans mikrofon inte funkar för han hör oss men vi hör inte honom. När det väl fungerar kommer det att vara jättesmidigt att prata med barnen eftersom det inte kostar något att ringa över bredbandet.

Som Sven har berättat var jag i Sverige förra veckan. Det var roligt att träffa barnen. Ida och jag såg Cats på Göteborgsoperan, och vi gillade den jättemycket. Jag var också på jobbet i två dagar och det var trevligt att träffa alla jobbarkompisarna igen. Jag hann givetivs med att träffa david också. Sedan åkte jag vidare upp till Sandviken och hälsade på Mamma och Pappa. På vägen dit hann jag med en kort fika med Gustaf på Stockholms central när jag bytte tåg. Ida och jag häslade på Farmor och Ella också, så på dessa dagar hann jag med många nära och kära. När jag kom hem hade Sven åkt till Gustaf så vi bytte av varandra. Sven har ju redan beskrivit sin annorlunda helg.

Nu kommer Sven snart hem så jag ska duka fram en lasagne som jag har gjort i eftermiddag. Ett gott rödvin blir det nog också.

En annorlunda helg

Fredag morgon kl 04.00 ringde klockan. Jag (Sven) skulle åka och hälsa på Gustaf i Stockholm. Eva hade varit i Sverige hela veckan och arbetat, hälsat på David, Ida och morfar. På kvällen skulle hon komma hem, men då skulle jag redan vara utflugen.

Det kändes spännande och annorlunda att åka till Stockholm. Gustaf och jag skulle ha en helg själva. Det var länge sedan och för första gången höll Gustaf helt i programmet och jag var hans gäst!

Kl kvart i 12 skulle jag vara vid hans jobb, statsrådsberedningen. Gustaf tog emot och släppte in mig. Jag kryssade lite diskret mellan trapporna i ingången för att undvika röda mattan. Tarja Halonen är på statsbesök och skulle träffa Fredrik Reinfelt kl 14.

Vi åt lunch i personalmatsalen. En stor sal med vackra tavlor, högt i tak och vackra tak-kronor. Efteråt guidade Gustaf runt på sin arbetsplats. De politiskt tillsatta satt på plan 7. Gustafs kontor hade en jättevacker utsikt med Stockholms ström och stadhuset som största blickfång. Strax efter 13 var det dags för Gustaf att börja jobba igen, så jag fick roa mig på egen hand i stan under eftermiddagen.

Kvart i fem skulle jag möta Gustaf . Jag var där lite tidigt, så jag gick in för att vänta i entrén. Tarja Halonens finska vakter körde raskt ut mig. Mötet med Fredrik beräknades vara slut vid 17, så inga obehöriga fick vistas i entrén. När jag stod i snålblasten utanför och väntade, såg jag åtmintone tre svarta bilar med chaufförer som samtliga studerade mig ingående, där jag stod och hukade i en portgång för att få skydd mot vinden.

Gustafs lägenhet ligger vid Hornstull. En liten, mysig och praktiskt inredd etta i ett härligt område. På kvällen bestämde vi att göra den extra mysig genom att städa och diska!

Efter frukost och mysgörning på lördagen beslöt vi att besöka Katarina Bangata 42. Det var där Nacka Skoglund växte upp. Där finns en staty som ingen av oss hade sett förut. Varje julafton(Nackas födelsedag) kl11 samlas ett gäng där för att hedra Nackas minne. Statyn var ok-helt ok faktiskt. Ingen av oss tänkte då på att precis i samma stund begravdes Ference Puskas, den med Nacka samtide Ungerske bollkonstnären.

På kvällen åt vi på indisk resturang. Vi åt en set-menu. Gustaf hann precis stoppa mig när jag skulle börja äta såsen med sked. Jag trodde det var soppa! Efteråt gick vi hem och såg På spåret, samt ett antal av vår gemensamma favoritserie "Seinfeld".

Söndag morgon, tidigt, viskade jag hejdå till Gustaf och började resan hem.

Eva hade julstökat på lördagen, köttbullar, Jansson med mera. På söndag skulle hon stå i SWEA:s stånd på Internationella Kvinnoklubbens välgörenhetsbasar. När jag kommit hem, tagit en joggingrunda( sprang vilse-var ute 50 min istället för 30) och duschat, åkte jag till Marriot Hotel där basaren var. Drygt 30 länder hade stånd där alltifrån hembakta kakor till vacker keramik och ikoner såldes. Hela behållningen går oavkortat till välgörenhet i Polen. Med lite undersökande journalistik i kombination med facts and figures, kom jag fram till att hela evenmanget borde inbringa minst 200 000 PLN (ca 500 TSEK)! Själv köpte jag 5 australiska lönnsirapsmuffins för 15 zloty. Eva hade ett vackert nyinköpt rött julförkläde på sig. Vackrast av alla försäljarna var hon!

På kvällen kokade Eva kanel-te och så åt vi våra australiska muffins. Goda-men ganska små. Era oförskämt dyra muffins borde vara något större, för att travestera en annan Karlsson.

Har grisen julgran? -Gråsjös har ordet

Vi anlände i fredags till Warzawa med Wizair. Eva väntade på oss vid flygplatsen och vi begav oss ut i den polska trafiken. Enligt utsago är detta en så nära döden upplevelsen man kan komma. Men Eva, en rutinerad bilförare, hade inga problem att navigera genom korsningar utan fungerande trafikljus och vi anlände till deras lägenhet helt oskadda. Efter en god lunch begav vi oss till det närmaste shoppingcentra för att "shop until you drop". Fascinerande att se alla butiqer där prisläget var som i svenska affärerna och man funderade på hur stor andel av den polska befolkningen som hade en ekonomi för att handla i dessa affärer. Men tydligen tillräckligt många... Framåt kvällen hade vi stämt träff med den polske tomten - Sven. Han hade precis utfört sitt hedersuppdrag att vara tomte på Astra. Mycket stolt drog han hela manuset till sitt tomte-uppträdande. Vi hade vissa svårigheter att låta oss övertygas om att julgran heter chienka (uttalas tjiinka)och Sven såg det som sin uppgift att under hela vår vistelse samla ihop bevis till att chienka verkligen är julgran på polska. Vi övriga tyckte det lät mer likt skinka... Bland annat berömde han servitrisen att de hade en fin chienka och i och med att det inte blev en örfil såg Sven detta som ett bevismaterial som skulle hålla i rätten. Vi är fortfarande inte helt övertygade... På lördag morgon var det dags för den traditionella adventsjoggen. Denna gången var Mikael lite justerad och Eva såg sin uppgift att vara tidtagare på hemmaplan så det blev Sven och Katerina som begav sig ut på de Warsawska gatorna på en joggingtur. Det var en kylig morgon och ganska folktomt på gatorna men vi navigerade oss genom parker, förbi höghus som hade formen av stora betongblock och kände oss riktigt hurtiga när vi hälsade på vakten utanför lägenheten - Den dobry. Efter en rejäl frukost var det dags för den kulturella upplevelsen. Först på tur stod Stare mesto (gamla staden). Den del av Warzawa som byggts upp igen efter att ha varit helt utplånat av Hitlers styrkor. Därefter var det dags att styra kosan mot det judiska ghettot. Under två år lyckades tyskarna deportera 300 000 judar till koncentrationsläger. Efter kriget fanns det 200 000 judar kvar i Polen och idag finns 10 000 kvar. En svart period i den polska historien som man inte läser om i turistböckerna. Judarna förföljdes efter kriget på ett brutalt sätt av den polska befolkninge och myndigheten. Många av de som flydde bor nu i Sverige. Söndag morgon packade vi bilen med resväskor och körde mot den delen av Warzawa där man inte ska vistas efter mörkrets inbrott - den ryska marknaden, europas största utomhusmarknad. En helt otrolig upplevelse att träda in i denna värld. Man möttes av ett hav av olika stånd där man kunde köpa allt från vapen till leopardmönstrade pumps. Skulle man ha blivit av med sin mobil är detta det ställe där man kan köpa tillbaka den... Marknaden är belägen runt Warzawas idrottsstadium. Som ett minne inhandlade vi en tomte utformad enligt rysk-docka-konceptet. Tillsammans med Eva flög vi vid lunch hem till Sverige. Lite blåsigt var det när vi landade och piloten hade ganska hög fart när vi tog mark. Lite försiktigt ställde man sig frågan om vi landade eller blev nedskjutna... Vi vill tacka Sven och Eva för en jättetrevlig helg! Mikael o Katerina

Dimma över Warzsawa

Jag kom aldrig till Rom. Dimman kom plötsligt måndag lunch. Likt Gustaf den II Adolf avstängdes jag från yttervärlden. Vis av historien retirerade jag snabbt från kaoset på flygplatsen till kontoret där rådslag genast utbröt. Dimman väntades ligga länge. Inga flygbolag gick att nå, eftersom tusentals andra resenärer blockerade ledningarna. Tåg beräknades ta 20 timmar. Vi lyckades boka om till tisdag morgon. Klockan fem åkte jag till flygplatesen. Klockan sex var jag hemma igen. Dimman tätare än någonsin. Tisdag kväll gav jag upp tanken på att komma iväg.

Idag, torsdag, hämtade vi en skinka som Eva beställt. Just nu står Eva och saltar in den. I förrgår bakade hon lussekatter. ehuru saffranen inte var finmald slutade övningen med att jag fick så mycket bullar som jag ville äta!

Imorgon kommer Katerina och Mikael Gråsjö på besök. Det ska bli jätteroligt. Bara inte dimman....

Domsöndag

Äntligen har jag(Sven) börjat bidraga till bloggen.

Senhösten har nu kommit i det skede när det känns helt rätt att kura inomhus och börja planera inför julen. Jag hittade ett fiffigt nedräkningsverktyg på nätet, publicerat nedan, som höjer medvetandet dag för dag.

Efter att ha varit i Brussel o Bratislava i veckan blev fredagen en hektisk dag. Veckans alla attesteringar,stämplar och signaturer tog en timma som jag inte hade planerat in. På kvällen skulle vi ha gäster, Andrzej och Alina med respektive från mitt jobb. Jag hade lovat Eva att vara hemma senast kl 17. Det gick inte! Eva, snäll och underbar som alltid, sa att hon fixat allt för kvällen och att jag var välkommen när jag kom, dock helst före gästerna! Jag tog mig tid och pratade lite med Alberto, min chef. Han är normalt i Budapest, men denna helgen har han en långhelg hos familjen i Madrid. Vi ska på ett viktigt möte i Rom nästa vecka och Alberto har några förmöten som vi diskuterade.

Kvällen blev lyckad. Vi pratade mycket om Warszawa(och Sverige). Eva och jag fick en bok om staden och en kartbok med utflyktstips om Polen. Kul!

På lördagen tog vi en promenad i en park, Pole Mokotovskie, vi inte besökt tidigare. Den var vacker med höstfärger(se bild), men är förmodligen mer till sin rätt den varma årstiden.

På eftermiddagen tände vi första brasan i lägenheten. Lite rökutveckling inomhus innan jag kom på hur spjället funkade. Det skulle stå på 0 för att vara fullt öppet, 2 halvöppet och 1 stängt. ?. Redan något rökskadad tog Hubbe och jag en cigarr på balkongen efter midddagen. På natten drömde jag att jag vann julmästerskapen i Trivial Pursuit.

Nedräkningen har börjat

Bara fiskarna och jag

Sven är i Bratislava så det är bara fiskarna och jag som är hemma. Vi samlar på huvudstäder och nu har Sven ökat på sitt försprång över mig med Bratislava. Dessutom var han i Bukarest förra månaden. Två huvudstäder som jag får svårt att hinna ikapp.

Tandvärken är över! Den satt i ordentligt tills i onsdags, och jag har hunnit med tre besök hos tandläkaren. Det blir ett par till innan allt är klart, men det är skönt att inte ha ont längre. Jag vill också tacka Pappa för den fina versen han skrev i kommentaren här på bloggen.

I fredags var det premiär med besök hos frisören. En av tjejerna som jobbade där pratade bra engelska, så hon fick vara tolk. Dyrt var det inte heller med svenska mått, 200 zloty för färgning och klippning.

På lördagen var vi bjudna på 15-årskalas till den språkskola som Sven får sina lektioner i polska. Det var på en biograf i stan och de skulle visa två filmer, så man fick välja. Den ena var fransk med polsk textning och den andra blandad engelska och franska. Vi bestämde oss för den senare, som beskrevs som en surrelastisk kärlekshistoria. Den gjorde skäl för beskrivningen, och jag tror inte att vi hade tyckt att den varit bättre om vi hade förstått allt de sa på franska. Innan filmen bjöd de på vin och snittar så det var en bra tillställning i alla fall.

Julen är räddad för vi har beställt en skinka som vi ska salta själva, och igår var jag på Ikea och köpte julmust, två "backar". Eftersom vi är lite osäkra på hur man får tag på salpeter till saltlaken här i Warszawa så är Annika snäll och skickar det till oss. Affärerna har börjat julskylta och de spelar julsånger. Det är inte utan att man börjar längta, framför allt som barnen kommer hit till jul.

Aj, aj, aj

Vilken tandvärk jag har fått. I måndags när jag kom hem efter att ha varit i Stockholm hos Gustaf fick jag söka upp tandläkare akut. Jag har känt en diffus smärta i ett par dagar men på söndagen började det göra rejält ont. Jag besökte en hypermodern mottagning och röntgenutrustningen var mer avancerad än den jag sett hos min tandläkare i Göteborg. Inte blev jag ruinerad heller. Diagnosen blev en rejäl infektion i tanden och även i tandbenet. Rotfyllning!!!
Allt är inte bara elände. I fredags flög jag till Skavsta för att hälsa på Gustaf. Fredagslunchen åt vi i personalmatsalen på Rosenbad, och Gustaf visade mig runt på stadsrådsberedningen. Lördagen ägnade vi åt att packa upp och komma i ordning i lägenheten. Förra helgen hjälpte David och Elin till med flytten. David hade hyrt en flyttbil i Göteborg och körde upp till Norrköping, packade in Gustafs grejer, vidare till Stockholm, packade ur Gustafs grejer och packade in Elins. Sedan körde David och Elin tillbaka till Göteborg. Allt på en dag, de är riktiga tidsoptimister. På söndag morgon tog vi tåget till Norrköping för att städa ut Gustafs lägenhet där. Det var rätt mycket att göra och en del grejer som skulle upp till Stockholm. Vi hade sådan tur att vi fick låna dammsugare m.m. av min kollega Agneta som bor ett par kvarter bort i Norrköping. Agneta skulle köra upp till Stockhom på eftermiddagen så Gustaf och jag fick åka med. Vi var jätteglada för det annars hade vi inte fått med oss alla hans kassar.
Sven har varit i Göteborg över helgen. På lördagen hade Sven och Ida en hel dag tillsammans, besök hos Farmor i Sjuntorp, löpning i Skatås och en brunch på restaurang. På söndagen var Sven ute och åt middag med Ida och hennes Christian, och David med sin Elin. På måndagen hade Sven ett möte i Göteborg och på kvällen bjod Göran o Viveca Sven och Ida på middag. Somvanligt tävlade Ida och Sven om vem som kunde fjäska mest med Görans tax, Märta.
Sven flög tillbaka först på tisdagen.
Nu ser vi fram emot en lite lugnare helg i Warszawa.

Snö och regn

I torsdags började det snöa vid lunchtid. Stora blöta flingor föll untanför fönstret när jag satt på jobbet. Jag funderade ett tag om jag skulle åka hem och jobba hemifrån, men det såg inte ut som det skulle bli liggande i några större mängder. Dubbdäcken har inte kommit på ännu.

Samma kväll var på vinprovning på Dobrevina med SWEA. Peter, som driver företaget, pratar svenska så det blev en givande kväll. Vi var 10 personer och det var en lagom stor grupp, några flaskor hade vi med oss hem också.

På fredagen hämtade vi Annika och Bengt, Svens syster och svåger, på flygplatsen. De hade flugit med Wizzair och allt hade gått bra. Eftersom det var uppehållsväder bestämde vi oss för att åka direkt in till Gamla stan. Lite kallt var det, men vi såg filmen om Warszawa på Historiksa muséet och fick också se en del av charmen i Gamla stan. På kvällen åkte vi iväg på restaurang för att äta polsk mat. Det blev inte anka, även servitören hade missförstått oss och kom in med anka. Det var inte vårt fel för Sven klarade sig galant med sin polska.

På lördagen åkte vi till Zelazowa Wola där Chopins födelsehem finns. Det ligger ca fem mil öster om Warszawa så vi fick se lite mer än bara staden. På kvällen lagade vi mat hemma, och tittade på "På spåret", en typisk svensk hemmakväll.

På söndagen åkte vi till ryska marknaden, men regnet vräkte ner. Trots det var det många stånd öppna och mycket folk. Vi var alldeles plaskblöta när vi kom tillbaka till lägenheten.

På måndagen skulle Sven arbeta, men som tur var hade SEWA ordnat med ett studiebesök på ett litet företag som gjorde julgranskulor. Kulorna handblåstes och målades för hand. Arbetsmiljön hade nog inte passerat i Sverige men det var intressant att se. Jag hade kunnat köpa hur många kulor som helst, men här är ett smakprov på en kula för 11 zloty som är ca 15 cm! De andra kommer att publiceras när granen är klädd.

Allhelgonadagen

Idag är det helgdag i Polen, och alla åker ut till kyrkogårdarna och smyckar gravarna. Vi tog en tur till en kyrkogård nära ett slott som heter Wilanow. Det var bilar överallt och fullt med människor i alla åldrar. Alla gravar smyckas med massor av blommor och lyktor. Den gravsmyckning vi har i Sverige är ingenting mot detta, vi kanske kör förbi ikväll när det har blivit mörkt också.
I helgen hade vi besök av våra grannar, Magnus och Jennie, vi åt middag tillsammans och pratade. Det blev mycket fotbollssnack för Magnus är AIK:are och de har ju chans på guldet i allsvenskan. Vi fick också en del tips om Polen, bl.a. var man hittar stöbröd i affärerna. Det är många små ting som behöver utredas.
På fredagkvällen hade vi också ett besök, av en indisk man som har ett företag som skräddarsyr kostymer och skjortor i Hong Kong. Han hade så mycket tygprover med sig i alla möjliga färger och kvaliteter, men Sven kunde bestämma sig till slut.
På söndagen tog vi en långpromenad genom "vår" park och hela Pulawskagatan. Det småregnade lite och vi bestämde oss för att vi hade förtjänat en god kopp kaffe på ett café. Det blev nog en promenad på minst 5 km så då behövde vi inte ha dåligt samvete för att vi inte gick på gymmet.

Hubbe trivs också

Värmen är fortfarande kvar i Warszawa, och Hubbe som fått följa med trivs på vår balkong.
I torsdags fick vi besök av vår gode vän Kalle. Han hade en tjänsteresa till Warszawa och kunde kombinera den med ett besök hos oss över helgen. På torsdagen hade Sven och Kalle en grabbkväll i stan, och jag tog det lugnt hemma. Egentligen skulle jag också gått på restaurang, med Sweorna, men det var för få anmälda. Fredagen tillbringade jag med att shoppa och gå på gymmet. Jag köpte en lila kjol, det ska ju vara höstens färg. På kvällen lagade vi god mat och satt och diskuterade. Det blir alltid livliga diskussioner med Kalle.
På lördagen klev vi upp tidigt och körde till Katowice och vidare till Oswiecim. Oswiecim är den stad som under kriget döptes om till Auschwitz. Vi besökte först Birkenau och sedan Auschwitz. Det gav många tankar och det känns bra att ha sett lägren, men det känns inte som om jag behöver åka dit fler gånger. Resan var lång också för det var drygt 30 mil dit. Sven körde fram och tillbaka, men det var nog lite för mycket på en dag. De polska vägarna är inte de bästa, men det var faktiskt fyra filer i princip hela vägen.
På söndagen åkte Sven och Kalle till den ryska marknaden men jag stannade hemma. De gjorde en del affärer, båda köpte handskar för 30 zloty (ca 75 kr). Eftermiddagen tillbringade vi framför TVn, fotboll!
Igår åkte Kalle hem och Sven åkte till England ett par dagar. Jag passade på att göra ett besök på Ikea, en del saker som jag behövde komplettera. Det blev också en ost, Västgöta kloster. Ikea har en liten butik där de säljer mat som svenskar brukar sakna. Det som jag hittills känner att jag saknar mest är svensk hårdost, för här smakar den nästan ingenting. På kvällen tog jag ett bubbelbad tillsammans med våra fiskar. Vi har ett akvarium i väggen mellan sovrummet och badrummet. Det är fullt med malawi-ciklider och de är jättevackra. När jag låg i badet ringde Gustaf och gav en rapport från första dagen på nya jobbet.

Oj, vad fort tiden går

Det har redan gått en vecka sedan jag skrev senast. Även om vi inte har haft några mer gäster så har vi hållit oss sysselsatta. Jag har hunnit med en kaffe-morgon med Sweorna. Swea är ett nätverk för svensktalande kvinnor som bor utomlands. Sven har varit på en kvällsaktivitet med polsk-skandinaviska affärsklubben, och jag har också varit på en promenad "walk and talk" med den internationella kvinnoklubben. Det är trevligt att lära känna så många från olika länder. I promenadgruppen är de flesta i min ålder och har utflugna barn. Vi var tio kvinnor som tog en långpromenad i en av Warszawas många vackra parker, och England, USA, Tyskland, Japan, Finland och Sverige var representerade. Vi avlsutade med en god kopp kaffe på Nowy Swiat som är en av paradgatorna i centrum.
I helgen var Sven och jag på museum, "The uprising museum". Det öppandes så sent som 2004 och är ett minne och beskrivning av warszawa-bornas uppror mot nazisterna 1944. Upproret ska inte förväxlas med getto-upproret som var tidigare och kanske är mer känt. Under den två månader som upproret varade vajade den polska flaggan i Warszawa och man hade hoppats på hjälp. Tyvärr kom den inte och det var då som Hitler bestämde att staden skulle jämnas med marken.
Det låter kanske som om vi bara har fritid, men det är mycket jobb också. Sven kommer sällan hem före sex, och jag jobbar tre dagar i veckan. En dag hade jag telefonkonferens och annars har jag varit så uppe i det jobb jag håller på med att jag ibland glömmer bort tiden. Jag är jätteglad för att jag har jobbet, för jag tror inte att jag skulle trivas med att bara dricka kaffe och gå på promenader. Som det är nu är det en bra mix av att jobba och leva lite lyx.
Vi trivs i vår lägenhet och på bilden äter vi lördagsmiddag. Det är många stora förnster så det är lite svårt att ta en bild utan att blixten syns. Förhoppningsvis blir jag en bättre fotograf med mer träning.

Kärt besök

Nu har vi haft alla tre barnen och Idas pojkvän på besök. På torsdagen hämtade jag först David, Ida och Christian på flygplatsen, sedan hann jag bara köra hem dem till lägenheten för att hämta Gustaf. Alla hade åkt med Wizzair men Gustaf kom från Skavsta och de andra från Göteborg. Sven kom hem från jobbet en stund och vi firade Svens, Davids och Gustafs födelsedagar med lite paketutdelning. På eftermiddagen åkte vi till Galleria Mokotow och kollade i affärer. Vid sex kom Sven dit också och då spelade vi bowling. Vi tävlade i två lag, ett på 25+ och ett med 25-. Det äldre laget vann, men det berodde främst på att David hade kvällens två bästa serier. Ida kom som god tvåa och spöade grabbarna i sitt lag.
På fredagen jobbade Sven och vi andra ägnade tiden åt att gå i affärer. Vi kollade in en annan galleria också som heter Promenada. På kvällen åkte vi till en restaurang med typisk polsk mat och hade vårt årliga jul-sammanträde. Vi planerade hur vi ska göra till julen, och mycket jobb hamnar på barnen. David ska t.ex. åka till Nossebro och handla prinskorv. Skinka och sill ska vi i alla fall kunna fixa här nere. En tadition att starta kommer att bli att byta ut lutfisken mot karp. Fler detaljer om julen kommer givetvis i december.
På lördagen åkte vi in till centrum och tittade på minnesmärken från det judiska gettot. Hela gettot jämnades med marken under kriget, men om man har läst böckerna Pianisten eller Ninas resa (de finns också som filmer) så blir det en speciell upplevelse. På kvällen lagade jag och David mat till oss alla, och vi avslutade kvällen med att titta på gamla diabilder. Det var kul att se barnen när de var så små, men för Christian blev det nog lite långtråkigt.
På söndagen hann vi med en promenad i Lazienki-parken innan vi skjutsade göteborgarna till flyget. Gustafs flyg skulle inte gå förrän på måndag morgon. Det har varit jättekul att ha dem här, och nu känns det lite tyst i lägenheten.

En lugn och skön helg

Nu är det söndag och vi har hunnit med en hel del den här helgen. I fredags var vi hembjudna till ett annat svenskt par, Magnus och Jennie. De bor i huset bredvid och har varit här i ett år. Båda jobbar på Handelsbanken här i Warszawa. Magnus hade nyligen varit hemma och laddat upp med lite svensk mat, så de bjöd bland annat på renklämmor. Det hittar man nog inte i de polska affärerna, annars finns det mesta vi vill ha, knäckebröd till mig och kaviar till Sven. Igår var vi på Galleria Mokotow och tränade på gymmet, sedan åkte vi till en slakteributik och handlade mat till kvällen. IFK Göteborg hade match mot Helsingborg, och den såg vi på TV. Tyvärr blev det ju förlust...
Idag har vi varit på ryska marknaden, som ligger på andra sidan floden Wisla i en gammal idrottsstadion. Det är Europas största marknad och där kan man köpa det mesta. Tidigare fanns det mycket piratvaror men myndigheterna har förskökt rensa upp. Trots allt fanns det mycket; kläder, parfym, gamla mititärsaker, luftgevär, CD- och DVD-skivor och mycket annat. Vi gjorde inga större affärrer utan det var mest roligt att se. Marknaden kommer nog inte att finnas kvar så länge till. Man vill gärna riva stadion och bygga upp en ny modern anläggning.

Här bor vi nu

I det här huset som ligger i stadsdelen Mokotow bor vi nu. Huset har åtta lägenheter och ligger på en lugn gata. I närheten finns en liten park med ett slott (eller vi kanske skulle säga herrgård) som heter Krolikarnia. Mokotow ligger söder om Warszawas centrum men ändå relativt centralt. På den stora genomfartsgatan, Pulawska, går spårvagnen som vi har åkt ett par gånger. Man måste köpa biljetter i förväg i en grön kiosk, och då har jag fått prova min polska. Jag har bara sagt tre ord, dwa bilety tramwaj, och då har jag faktiskt fått två biljetter. Sven är duktig med sina lektioner i polska och jag tycker han kan klara sig ganska bra.
Jag är glad att jag började köra bil redan första helgen i september. Trafiken är tät framför allt i rusningstid och polackerna kör rätt tufft. Jag har inte kört mot centrum ännu, men till jobbet och Galleria Mokotow går det bra. I Galleria Mokotow brukar vi handla mat, och där finns också Shape som är ett gym som vi tränar på ibland.
Vi har fortfarande sommarvarmt väder, precis som september varit i Göteborg. Om man har tur kan värmen hålla i sig i hela oktober i Warszawa. Avlsutningsvis vill jag tacka Janne på Organon som har hjälpt mig att snygga till bloggen.

Nu är vi igång

Nu har vi fått Internet hemma i vår lägenhet, så nu ska vi kunna börja blogga på rikitgt.
Det är lite svårt att veta vad man ska kalla för "hemma" men från och med nu så är det Warszawa. Jag (Eva) har precis kommit tillbaka efter en hektisk vecka i Göteborg. Sven var också i Sverige i tre dagar. Nu har vi tömt huset på Gulmåravägen, en del är magasinerat, en del finns i Warszawa, en del flyttades till Idas lägenhet och mycket slängdes i en stor container. Huset är uthyrt till ett ungt par med en liten dotter och en hund. Bilen, min lilla guldfärgade Clio, är såld. Ida börjar komma i ordning i sin lägenhet, även om hon fick 39 graders feber första kvällen hon skulle sova där. Febern var hög nästa natt också men sedan släppte det hon kunde börja packa upp alla sina lådor. Nu känns det som om vi verkligen kan börja vårt nya liv här nere.

evaosven

Böjar med mitt första taffliga försök, mer kommer......